I dag kan barn och ungdomar som bor i hushåll som har ekonomiskt bistånd ha en förvärvsinkomst på ett halvt prisbasbelopp, cirka 22 000 kronor om året, utan att socialbidraget naggas i kanten.

Den bestämmelsen infördes i socialtjänstlagen 2008. Syftet var att stimulera barn i ekonomiskt utsatta familjer att få kontakt med arbetslivet även under studietiden. På så sätt, är förhoppningen, ökar även chanserna till att i framtiden kunna försörja sig själv.

Promemorian från socialdepartementet framhåller att fler i arbete och minskat utanförskap är ett av regeringens övergripande mål. Att göra det mer lönsamt för biståndsmottagare att ta tillfälliga arbeten och öka sin arbetstid är därför ett prioriterat område.

Av det skälet föreslår regeringen att gränsen för barn och ungdomars arbetsinkomster höjs till ett prisbasbelopp, omkring 44 000 kronor om året.
Kostnaderna för reformen bedöms bli som högst 10 miljoner och kommunsektorn ska kompenseras för det.

För barnet som feriearbetar innebär förändringen att hushållet får behålla en större del av bidragen. Därmed får barnen en möjlighet att disponera sina inkomster på samma sätt som barn i familjer utan behov av bistånd.

Regeringen framhåller också att reformen kan få positiva effekter för jämställdheten eftersom ensamstående mammor tar emot ekonomiskt bistånd i högre utsträckning än ensamstående pappor. Förra året tog 23 procent av alla ensamstående mammor emot ekonomisk hjälp någon gång.

Motsvarande siffra för ensamstående pappor var 8 procent.

Det blir Socialstyrelsen som får i uppdrag att informera socialtjänsterna om ändringen i socialtjänstlagen. Förslaget går nu ut på remiss. De nya bestämmelserna är planerade att träda i kraft den 1 juli nästa år.