I förhållande till hur många utbetalningar som görs i Sverige varje år – av föräldraförsäkring, bostadsbidrag, studiebidrag, sjukpenning och så vidare – kan antalet dömda bidragsbrottslingar ses som ringa. År 2011 dömdes 472 personer för bidragsbrott, varav 27 för grovt brott, 353 för ringa och 92 för vårdslöshet.

När riksdagen klubbade igenom lagen i juni år 2007 var oppositionen kritisk mot att även slarv och oaktsamhet skulle straffas.

Den som lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter eller på annat sätt försummar att uppdatera inkomstuppgifter kan dömas till böter eller fängelse i upp till ett år. Grovt bidragsbrott kan ge upp till fyra års fängelse.

Flera remissinstanser var inne på ett liknande resonemang som oppositionen, bland andra Advokatsamfundet ifrågasatte att fler människor ska göras kriminella.

 Wiwi-Anne Johansson, V-ledamot i socialförsäkringsutskottet, är tveksam inför synen på att oaktsamhet ska betraktas som ett brott.

– Om inte annat är det svårt att bevisa när man har varit oaktsam, säger hon.
Enligt Wiwi-Anne Johansson hamnar regeringen ofta fel i sin jakt efter bidragsfusk och felaktiga utbetalningar.

– VAB-intygen är ett typiskt exempel på förkrångligandet, hur man bygger på dyra administrativa rutiner. Folk är inte sådana fuskare, säger hon.
Översynen av hur myndigheterna ska minska antalet felaktiga utbetalningar av bidrag pågår ständigt. För intyget om vård av sjukt barn, VAB, öppnade socialminister Göran Hägglund (KD) i veckan för att det ska bort – det vill säga ett steg i riktning mot mindre kontroll.

Utspelet från socialministern kom kort efter att riksdagsledamöterna i socialförsäkringsutskottet informerat socialdepartementet om att ett utskotts-initiativ i frågan var på gång.

Flera utredningsförslag är under aktiv beredning enligt Ulrika Dackeby på finansdepartementet, däribland ett om att arbetsgivare ska bli skyldiga att lämna månadsuppgifter om inkomst (SOU 2011:40), om att införa ett administrativt sanktionssystem vid sidan av bidragsbrottslagen (SOU 2011:3) samt att införa en generell återkravslag som ska gälla för alla förmåner i välfärdssystemen (SOU 2009:6).

Däremot ligger förslaget från år 2008 om att införa en bidragsspärr för den som blivit dömd för bidragsbrott (SOU 2008:100) längre ner i beredningsapparatens gömmor.