Regeringen föreslår att Kronofogdemyndigheten ska kunna flytta, beslagta och, om ägaren inte hämtat bilen inom tre månader, sälja den för att få in skulder för obetalda parkeringsböter, fordonsskatt och trängselavgifter.

– Det finns ett problem med personer som använder sig av fordonsmålvakter. Det handlar också om någon form av rättfärdighet för alla dem som sköter sig. Det är också ett sätt att komma åt den organiserade brottsligheten, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) som gärna ser att Kronofogden får större befogenheter.

– Även om vi kanske inte får tillbaka alla pengar måste vi stoppa att det fortsätter och sprider sig, säger hon.

Fordonsskatt och felparkeringsavgift (parkeringsböter) är bland de största enskilda skuldslagen hos Kronofogden. Och de växer med drygt hundra miljoner kronor om året. Trängselskatter är en nyare företeelse, men även skulderna för dem ökar. Till årsskiftet beräknas närmare 100 000 personer ha fordonsrelaterade skulder på totalt 1,7 miljarder kronor.

En stor del av skulderna finns hos så kallade bilmålvakter, personer som står registrerade som ägare av ett, ofta flera, fordon, även om de inte använder dem och inte äger dem juridiskt.

Målvakterna saknar ofta tillgångar, och deras ekonomi blir inte bättre när skulderna för obetalda böter växer. Därför finns det ingenting för Kronofogden att driva in. Och uppgifterna i vägtrafikregistret är inte bevis nog om äganderätt, vilket gör att en bil inte kan beslagtas.

Regeringen föreslår nu att staten eller kommunen ska få flytta ett fordon och inte lämna tillbaka det förrän alla skulder som är kopplade till fordonet är betalda. Exakt hur stora skulder som krävs för att en bil ska flyttas föreslås inte, men 5 000 kronor diskuteras.

Kronofogden ska direkt kunna beslagta ett fordon som gett upphov till skulderna, oavsett vem som äger fordonet. Förslaget gäller endast svenskregistrerade bilar, även leasingbilar. Däremot omfattas inte skulder för vägtullar.

I speciellt storstäderna har det visat sig att en begränsad krets fordonsägare ansvarar för en orimligt stor andel av de obetalda parkeringsböterna. I slutet av förra året hade hundra personer en total skuld på över 194 miljoner.

För att få bukt med problemen lämnade Kronofogden och Transportstyrelsen våren 2009 ett förslag till regeringen. Det var på remiss redan samma år. Men det har dröjt tills nu innan regeringen går vidare.

– Hur mycket man på departementet har arbetat med förslaget eller hur man prioriterat det kan inte jag bedöma. Jag kan bara se att det har tagit tre år innan man har kommit med nästa förslag, säger Karin Berglöf Hedar, kanslichef på Kronofogden som i övrigt inte vill uttala sig om hur myndigheten ser på regeringens förslag medan det är på remiss.

– Jag håller med om att det tagit lång tid. Men jag uppfattar att det funnits en politisk vilja hela tiden med att komma till rätta med problemet. Men det är komplicerade frågor som involverat flera departement, säger Erik Olsson, jurist på Transportstyrelsen.

Inte heller infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd har någon förklaring till varför det dröjt.

– Det vet jag vet inte, jag kom in när det redan fanns en utredning. Jag har mera fångat upp behovet från parkeringsbolag, kommuner och andra. Så jag upplever snarare att vi har gjort nåt nu, säger hon.

Var ska alla beslagtagna bilar stå?

– Meningen är att de ska säljas av vartefter. Kronofogden får mandatet att sälja dem, och det blir också ett sätt att betala av skulder. Tanken är inte att det ska bli stora bilupplag, utan att det ska bli en omsättning och att man får in pengar, säger hon.

I mitten av november ska remissinstanserna ha sagt sitt. På departementet hoppas man vara klara med en lagrådsremiss i januari nästa år, och att regeländringarna ska kunna träda i kraft den1 juli 2013.