Det var en dyster bild som biståndsministern gav av läget i Syrien. Flyktingströmmarna har ökat kraftigt under augusti och hälsoläget inne i landet är försämrat. Grova övergrepp begås dagligen av båda parter och det sekteristiska våldet ökar.

– Det kommer att bli en lång och allvarsam höst för Syrien, säger Gunilla Carlsson.

Samtidigt är det politiska läget i FN låst och den syriska regimen stänger landet för utomstående hjälporganisationer. Under gårdagens möte i FN:s säkerhetsråd gavs inga konkreta förslag till lösningar. Mötet innebar främst en beskrivning av situationen, enligt biståndsministern.

Hittills har Sverige bidragit med 158 miljoner kronor till humanitär hjälp i Syrien. Nu utökas den summan med 25 miljoner. Pengarna ska bland annat användas till stöd för de 200 000 flyktingar som befinner sig i grannländerna och en och en halv miljon internflyktingar som är kvar i krigets Syrien. Pengarna går huvudsakligen till FN:s flyktingorgan UNHCR.

Sverige befinner sig nu bland de länder som ger mest bidrag till Syrien, tillsammans med Tyskland, Storbritannien och USA.

Turkiet är det land som tar emot flest flyktingar. I dagsläget uppehåller sig 74 000 syriska flyktingar i landet. Det är 30 000 mer än för bara en månad sedan. Turkiet har under de senaste dagarna förespråkat buffertzoner inne i Syrien. Någonting som skulle kräva militärt stöd och en eventuell flygförbudszon. Det ser inte Gunilla Carlsson som en lösning på problemet.

– Vi varnar för buffertzoner. Det förutsätter militär förmåga för att det ska kunna upprätthållas. Det är lätt att säga men svårt att genomföra. Det finns en risk att man sviker många människor.

Sverige fokuserar istället på de behov som finns på marken: rent vatten, medicinsk utrustning, ambulanser och mat var några av de saker som togs upp.

– Det är inte med vapen vi ska utrusta de demokratiska krafterna.