När finansministern presenterade regeringens budgetproposition för 2013 handlade mycket om balansakten mellan att gasa och bromsa. Gasa, med ofinansierade reformer, för att öka tillväxten. Bromsa, att vara sparsam med de offentliga finanserna och ha marginaler, för att värna förtroendet för den svenska ekonomin i fall situationen förvärras.

– Det gäller att vara försiktig, sade Anders Borg.

Samtidigt påpekar han att Sverige har de starkaste offentliga finanserna i Europa. Därmed finns det utrymme för reformer på ett helt annat sätt än för flertalet andra länder i Europa.

De åtgärder i budgeten som inte är finansierade uppgår till sammanlagt 23 miljarder kronor. Så gott som samtliga reformer är kända från regeringens utspel de senaste tre veckorna. Mest pengar går till betydande skattesänkningar för företag.

– Sverige blir ett attraktivt investeringsland, sade Borg.
Övriga reformer sker bland annat inom infrastruktur, forskning, integration och arbetsmarknad. 

Tillväxten nästa år blir enligt finansdepartementets beräkningar 2,7 procent. Det är något lägre än i prognosen i våras (3,3 procent). Men det är samma siffra som i den uppdaterade prognos som regeringen presenterade i början av augusti.

Därefter har andra prognosinstitut presenterat dystrare siffror. Även färska siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, pekar i den riktningen.

Tillsammans med den bistra utvecklingen i Europa riskerar därför tillväxten att komma av sig.

– Riskerna är mer på nedåtsidan än de är på uppåtsidan, sade Borg.

Kärnfrågan är vad politiken innebär för sysselsättning. Under nästa år minskar den för att sedan öka igen under 2014 till 80,4 procent, vilket är något högre än i år. Från 2015 tror regeringen att sysselsättningen ska ligga på 81,4  procent, för att sedan öka ytterligare.

Arbetslösheten kommer enligt prognosen i budgeten att vara fortsatt hög och stanna på 7,6 procent i år, och bli bara något lägre under 2013.

Men valåret 2014 spår regeringen att arbetslösheten ska minska avsevärt, till 6,7 procent, för att sedan minska ännu mera, till 5,5 procent år 2015 och 5,2 procent under 2016.

– Vill man ha jobb i Sverige så måste det vara attraktivt att investera här. Och flera av de investeringar vi gör på infrastruktur, forskning och sänkt bolagskatt får effekter på arbetsmarknaden på lite längre sikt. Det dröjer några år, sade finansminister Anders Borg.

Men han vill inte ge någon exakt siffra för hur många jobb åtgärderna kommer att resultera i.

Regeringen föreslår totalt 8,1 miljarder kronor under 2013-2016 för att stärka ungas möjligheter på arbetsmarknaden, bland annat i lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar.

Borg hoppas också mycket på de förhandlingar som inletts mellan parterna på arbetsmarknaden om så kallade korttidsarbete för att undvika uppsägningar, och den utredning som pågår inom regeringskansliet om detta. Han betonar även de samtal som pågår mellan fack och arbetsgivare om en jobbpakt för att få in unga på arbetsmarknaden, där staten skulle kunna bidra till att stödja anställningar inom ramen för avtal om yrkesintroduktion som varvas med utbildning.

Anders Borg betonar också de förhandlingar som Privattjänstemannakartellen och Svenskt Näringsliv inledde förra veckan om omställnings- och trygghetsfrågor, och som ska vara klara nästa år. Men han vill inte kommentera dem.

– Det vore inte lämpligt om regeringen klampar in innan förhandlingarna ens har börjat, sade Anders Borg.

Staffan Thulin