Interpellationsdebatter i...
KD jagar rökare - alliansen tvekar
Vem ville förbjuda mer först – MP eller KD?
Uppdraget till Folkhälsoinstitutet är en del i regeringens åtgärdsprogram mot alkohol, tobak, dopning och narkotika som klubbades i april i år.
Miljöpartiet fattade beslut vid sin kongress förra helgen om att vilja förbjuda rökning på vissa allmänna platser, exempelvis på busshållplatser.
1963 avsatte staten för första gången pengar för information om tobakens skadeverkningar.
1970-talet. Restriktioner infördes för tobaksreklam och varningstexter blev obligatoriskt på tobaksförpackningarna.
1980-talet. Arbetarskyddsstyrelsen och Socialstyrelsen utfärdar allmänna råd om rökfri miljö i gemensamhetslokaler.
1993. Tobakslagen: rökförbud i skolor, dagis, sjukhus och inrikes kollektivtrafik. Hotell blir skyldiga att ha rökfria rum. Restauranger med mer än 50 sittplatser måste ha rökfri avdelning.
1994. Rökförbudet utvidgades till att även omfatta skol- och dagisgårdar. Samtidigt infördes en skyldighet för arbetstgivare att se till att de anställda inte utsätts för tobaksrök mot sin vilja.
2003. Alla restauranger och caféer måste ha rökfria avdelningar.
2005. Rökförbud införs inomhus på restauranger och caféer. Mindre rökrum är tillåtna.
Regeringspartierna är eniga om att låta Folkhälsoinstitutet utreda frågan om att införa rökförbud på fler platser i samhället. Men medan Maria Larsson har talat om att införa rökförbud på lekplatser och perronger förhåller sig allianskollegorna mer avvaktande.
Folkhälsoinstitutet har redan tidigare, i sin årliga folkhälsorapport, dragit vissa slutsatser om i vilka miljöer där ett rökförbud borde övervägas. Dit hör dock inte i första hand lekplatser och perronger, utan arbetsplatser.
Folkhälsoinstitutet har påpekat att det är anställda i traditionella låginkomstyrken som inte bara röker mest, utan dessutom utsätts mest för passiv rökning, exempelvis anställda inom lokalvård, hemtjänst, socialtjänst samt restaurangbranschen.
Rökande grannar på balkongen är ett annat problem som besvärar många, men som också är besvärligt att hantera politiskt, påpekar Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.
Mats Gerdau (M) säger att Moderaterna är beredda att ta till sig argument för och emot ytterligare rökförbud, men säger också att den personliga sfären är viktig.
– Man ska akta sig för livsstilsformalism. Samtidigt vet vi ju att rökfria restauranger har blivit väldigt populärt, säger Mats Gerdau.
Kenneth Johansson (C) lyfter också fram det lyckade rökstoppet på krogen.
– Vi har fått mersmak och därför är vi öppna för att se om det finns rimlighet att införa det i andra miljöer, säger han.
Men han är mycket skeptisk till att förbjuda rökning på uteserveringar, ett krav som Hotell- och restaurangfacket driver.
– En del i paketet när man införde rökförbud på restauranger och caféer var att man inte skulle lagstifta om ett förbud utomhus. Risken är att vi får bakslag på det som har blivit så lyckat, säger Kenneth Johansson.
Uppdraget från regeringen till Folkhälsoinstitutet återstår att formuleras och preciseras, enligt Ulrik Lindgren.
– Det lär bli en livlig debatt hos alla partier om det här, särskilt när förslagen återkommer från Folkhälsoinstitutet. Det kan vi räkna med, säger han.
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget. » Fullständiga villkor






6 av 10 vallöften har bockats av


Johanna Alskog


