Riksdag&Departement har gått igenom budgetunderlag från Banverket, numera Trafikverket, för åren 2000 – 2011, och jämfört med myndighetens regleringsbrev för samma år för att se hur stora anslag det blev. Granskningen omfattar anslaget till drift, underhåll och trafikledning.

Slutsatsen är att anslaget prutades ner mer under åren 2000 – 2006, då Socialdemokraterna regerade, än under 2007 – 2011, då alliansen har haft makten. På S-regeringens tid blev anslagen i genomsnitt 3,7 procent lägre än Banverket hade begärt. På alliansens tid har anslagen varit 0,6 procent högre än begärt. Siffrorna för varje år finns i grafiken Plus och minus på anslagen.

Men genomgående under åren är att Banverket påpekar att anslaget till att underhålla järnvägen, och byta ut åldrade delar, är för litet.

”Utan ytterligare resurser kommer den påbörjade och tilltagande försämringen av driftsäkerheten och anläggningarnas tillstånd att fortsätta”, skriver Banverket i sitt underlag till regeringen inför budgeten för år 2000. ”Att det sker en ökning av störningsmängden har en direkt koppling till att de förebyggande underhållsinsatserna har minskats, samtidigt som anläggningsmängden ökar och anläggningarnas genomsnittliga ålder stiger.”

År 2000 begär Banverket 3 525 miljoner kronor till drift, underhåll och trafikledning. Regeringen prutar till 2 909 miljoner kronor, en minskning med 17 procent.

Året därpå konstaterade Banverkets generaldirektör Bo Bylund att funktionsstörningarna hade ökat. Förebyggande underhåll hade fått stryka på foten för åtgärder för att avhjälpa akuta fel. Nu ville Banverket ha 3 540 miljoner kronor till drift, underhåll och trafikledning. Anslaget blev 2 573 miljoner, 27 procent mindre än verket hade begärt.

”Nuvarande anslagsnivå äventyrar anläggningarnas livslängd, medför kostsamma störningar i tågtrafiken och leder till sänkt kostnadseffektivitet”, skrev generaldirektör Bo Bylund i underlaget för 2002 års budget. Nu hade också ett nytt problem tillstött: Uppemot 4 miljoner betongsliprar hade visat sig vara feltillverkade och måste bytas ut. Banverkets krav prutades ned med 8 procent.

Åren därpå tycks Banverket ha fått regeringens öra. Anslagen blev till och med större än Banverket hade begärt i sina budgetunderlag.

En ny regering tar över men problemen med underhåll av järnvägen fortsätter.

”Om Banverket får ytterligare medel för underhåll, kommer punktligheten att kunna förbättras, färre tåg riskerar att ställas in, kvaliteten på trafikinformationen kan förbättras och de särskilda satsningarna i Mälardalsområdet och för trädsäkring kan genomföras i önskad omfattning”, skriver generaldirektör Per-Olof Granbom i början av 2007 i Banverkets underlag för budgeten 2008. Han påpekar också att mer trafik, högre hastigheter och tyngre tåg ökar slitaget på spåren.

”Den bristande punktligheten är ett av järnvägens största problem eftersom det riskerar att leda till att hela järnvägssektorn tappar sin trovärdighet som transportalternativ”, påpekar Granbom.

Verket får de pengar man begär, till och med lite mer.

I december 2008 beslutar riksdagen om en tolvårsplan för infrastrukturen. I planen ingår sammanlagt 64 miljarder kronor till drift och underhåll av järnvägen – drygt 5,3 miljarder per år i genomsnitt. Socialdemokraterna är nöjda med nivån. Miljöpartiet vill utöka till 97 miljarder och Vänsterpartiet till 104 miljarder.

Banverket tycker att de 64 miljarder kronorna är för lite. ”De tågförseningar som orsakas av fel i anläggningarna kommer fortsatt att vara på en alltför hög nivå”, skriver generaldirektör Minoo Akhtarzand i det budgetunderlag som verket lämnar till regeringen i början av 2009. För budgetåret 2010 vill Banverket ha 5,8 miljarder kronor. Men anslaget blir 5,2 miljarder. Miljöpartiet och Vänsterpartiet hade velat lägga mer pengar på underhåll av järnvägen.

Budgetunderlaget för 2011 tas fram av organisationskommittén för Trafikverket. Trafikverket inrättades den 1 april 2010, då Banverket och Vägverket lades ned. Kommittén hade inga synpunkter på anslagsnivån för banunderhåll, utan höll sig till ramarna i den tidigare budgetpropositionen.