Antalet polisanmälningar om korruption i den kommunala sektorn har inte ökat mellan 2003 och 2010, utan har hållit sig runt 20 anmälningar per år, enligt Statskontorets rapport till regeringen.

Däremot har medvetenheten bland tjänstemän och politiker om att korruption är ett existerande problem ökat. Men det leder sällan till konkreta åtgärder.

Om den faktiska korruptionen har ökat under perioden kan Statskontoret inte se, även om fler personer nu säger att de utsatts för erbjudanden om otillbörliga förmåner.

– Korruption är ett sällsynt problem, men riskerna för korruption har ökat, säger Statskontorets generaldirektör Yvonne Gustafsson.

Mutor är den vanligaste formen av korruption, oftast i form av ett erbjudande om en bjud- eller konferensresa av något slag. Drygt fyra av tio fall av korruption upptäcks efter tips från privatpersoner, och tre av tio fall upptäcks genom avslöjanden i medierna.

Korruption är vanligast i bygg- och bostadssektorn samt inom teknisk förvaltning. Upphandling, eller köp för belopp under beloppsgränsen för upphandling, är ett problemområde. Riskmedvetenheten är lägre inom kommunala bolag än bland chefer och tjänstemän i kommuner och landsting. Korruption förekommer även inom hemtjänsten och den sociala omsorgen.

– Många kommuner har övergripande riktlinjer. Men de gör sällan en riskanalys om korruptionsfrågor eller uppföljningar av hur reglerna efterlevs. Så den interna kontrollen är relativt svag. Man tittar inte på korruptionsfrågorna helt enkelt, säger Johan Sörensson, chefsjurist på Statskontoret.

Göteborg, Norrköping, Falun, Uddevalla och Solna utmärker sig som kommuner där korruption förekommit.