Riksdagsdebatt och beslut...
EU tar ett steg närmare bankunion
Övervakning ska hindra bankkris
- Förslaget innebär att ansvaret för banktillsynen flyttas till europeisk nivå. Europeiska centralbanken, ECB, ska få ökade befogenheter och övervakningen ska omfatta alla banker i eurozonen, stora som små. Det handlar total om cirka 6 000 banker. Syftet är att förebygga högt risktagande i bankerna och att staten måste gå in och stötta banker som hamnar i kris. En skärpt övervakning ska även bidra till att undvika oro på finansmarknaden.
- Banktillsynen är också öppen för länder utanför euroområdet. Om Sverige ska gå med krävs ett beslut i riksdagen.
Enligt uppgörelsen vid det senaste toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer är målet att nå en överenskommelse om de juridiska ramarna för bankövervakningen till den 1 januari 2013, vilket blir en fråga för finansministrarna. Arbete med att bygga upp systemet och få det operativt ska sedan ske under 2013.
Därmed går det inte att säga exakt när det finns en effektiv tillsyn över bankerna, enligt Herman Van Rompuy, EU:s permanente ordförande.
– Jag kan inte ange ett precist datum. Systemet måste etableras först, sade han på en presskonferens i Bryssel natten till fredagen.
José Manuel Barroso är det en sak att anta reglerna för tillsynen och en annan sak att få det nya systemet på plats.
– Senast om ett år, men längre tid än en – två månader, sade han och hänvisade till information från Europeiska centralbanken, ECB.
Enligt planerna ska ECB ansvara för bankövervakningen. Och därför är det viktigt att göra en klar boskillnad mellan ECB:s penningpolitiska roll och den nya övervakningsfunktionen, enligt slutsatserna.
Kommissionens plan var att banktillsynen, som i först hand gäller eurozonen, ska införas redan vid årsskiftet. Men Tyskland och även Sverige anser att det är orealistiskt att genomföra en så omfattande förändring redan om några månader.
– Det är bättre att göra det rätt och riktigt än att få systemet snabbt på plats, sade statsminister Fredrik Reinfeldt före toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer.
Ett skäl till att flera länder vill skynda på är att EU:s krisfond kan användas för att stötta banker direkt när bankövervakningen är etablerad.
Den svenska inställningen är att övervakningen av EU:s finansmarknad måste bli bättre. Sverige håller dörren på glänt för att delta i den nya banktillsynen, och ett skäl är att det finns svenska bankintressen i eurozonen, exempelvis genom Nordea.
Men ett svenskt beslut är avlägset eftersom det fortfarande finns flera delar som måste redas ut framöver, enligt regeringen. Den viktigaste frågan är vad som händer om den blivande tillsynsmyndigheten upptäcker en bank som har problem och vem som ska betala om banken behöver stöd. Sveriges linje är att bankerna ska betala för sina misslyckanden och att räkningen inte ska hamna hos skattebetalarna eller hos svenska banker.
Sverige vill även ha högre kapitaltäckningskrav för svenska banker och dessutom måste inflytandet för länder utanför eurozonen klaras ut.
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget. » Fullständiga villkor






6 av 10 vallöften har bockats av

Per-Anders Sjögren


