Buffertkapitalutredningen föreslår att de fem AP-fonderna slås samman till tre fonder och döps om till Pensionsreserven. En ny myndighet, Pensionsreservstyrelsen, ska leda verksamheten och utse styrelserna i de tre fonderna.

Motivet för att ha många fonder har varit en rädsla för att några få, stora fonder skulle få för stort inflytande på marknaden och ii de svenska börsbolagen. Det argumentet tycker utredningen inte gäller längre, i vår globaliserade värld.

Medan de fyra stora AP-fonderna placerar pensionspengar på marknaden har Sjätte AP-fonden nu till uppgift att förse svenska bolag med riskkapital. Den uppgiften hör inte hemma i pensionssystemet, anser utredningen och föreslår att Sjätte AP-fondens tillgångar förs över till de andra fonderna.

Av de nio sakkunniga i utredningen vill sju att pensionsbufferten ska samlas i en enda fond. Men enligt direktiven till utredningen ska det vara minst tre fonder.

– Utredningens huvudförslag är den bästa lösningen inom ramarna för utredningens direktiv. Det består av ett antal förslag om bättre styrning, struktur och regelverk, som ger större förutsättningar att bidra till stabila och säkra pensioner än dagens system, säger utredaren Mats Langensjö.

Enligt utredningens bedömningar har strukturella problem gjort att avkastningen varje år har varit 1 procent lägre än den skulle ha varit med en bättre organisation. Det innebär 80 miljarder förlorade kronor för pensionärerna de senaste tio åren.

Dessutom har Ernst & Young för utredningen beräknat att bristen på samordning av fondernas administration kostar 250 miljoner kronor per år.

AP-fondernas uppgift är att vara buffert i pensionssystemet och täcka upp när inbetalningarna inte räcker till utbetalningarna, till exempel när många går i pension samtidigt.

I stället har fonderna gjort att bromsen slagit till och pensionerna har måst sänkas. Det hände år 2010, då börsraset två år tidigare hade sänkt AP-fondernas tillgångar rejält.

Utredningen föreslår också att fonderna ska få kompensation för ingående moms. Det skulle innebära en besparing för fonderna på 20–30 miljoner kronor per år, och en lika stor inkomstminskning för statskassan.