Bolagsskatten ska sänkas från 26,3 till 25,3 procent, föreslår finansdepartementet. Sänkningen kostar statskassan drygt 3,5 miljarder kronor i minskade intäkter. Men departementet räknar med att det uppvägs av minskade möjligheter till ränteavdrag, som finansen föreslog tidigare i vår.

På 1990-talet hade Sverige en av de lägsta bolagsskatterna i OECD. Ända in på 2000-talet stod sig den svenska bolagsskatten bra i jämförelse med andra EU-länder. Men nu har flera EU-länder sänkt, och bara sju medlemsstater har lägre bolagsskatt än Sverige (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta, Portugal och Tyskland).

Storleken på skatten påverkar internationella företags beslut om var vinsten ska redovisas och beskattas. Om skatten i Sverige är för hög väljer företagen att deklarera vinsten i något annat land. En låg bolagsskatt kan göra att skattebasen ökar, resonerar finansdepartementet.

Beskattning av bolag är en fråga för Företagsskattekommittén, som inte ska komma med sina förslag förrän 2013. Men det är inget hinder för att sänka bolagsskatten innan kommittén har avslutat sitt arbete, enligt finansdepartementet.

Också skatten på expansionsfonder i handelsbolag och enskilda firmor ska sänkas från 26,3 till 25,3 procent, föreslår departementet.

Rabatten på socialavgifterna för dem med enskild firma och delägare i handelsbolag förenklas. EU-kommissionen har meddelat att rabatten inte är att betrakta som ett statligt stöd. Därmed kan man slopa kravet att de som ska få rabatten måste visa i sin deklaration att de uppfyller villkoren för statsstöd.

Från och med nästa års taxering behöver firmaägare och delägare i handelsbolag inte längre ansöka om rabatten på socialavgifterna; de får rabatten automatiskt.

Fastighetsavgiften för flerbostadshus föreslås sänkas vid årsskiftet från nuvarande 1 365 kronor till 1 198 kronor per lägenhet. Indexeringen skulle annars ha höjt avgiften till 1 404 kronor för år 2013. Motiveringen är att hyreshus beskattas två gånger: först med fastighetsavgift, sedan med skatt på näringsverksamheten.

Bara en vecka tidigare gav regeringen direktiv till en kommitté som ska titta på beskattningen av hyreshus och komma med förslag i oktober 2013.

Regeringen räknar med att hälften av sänkningen ska komma hyresgästerna till godo. Den andra hälften väntas bli ökad vinst för fastighetsägarna.

För kommunerna innebär den sänkta fastighetsavgiften minskade inkomster med 0,8 miljarder kronor nästa år. Det ska de kompenseras för, enligt finansdepartementets förslag.

Departementet förslår också att nybyggda bostadshus ska slippa fastighetsavgift de första 15 åren. Nu är det ingen avgift alls de första fem åren, och halv avgift de fem följande åren.

Syftet är att öka byggandet av bostäder.

Den som hyr ut sin egen bostad i andra hand ska få ett schablonavdrag på 40 000 kronor. Nu är avdraget 21 000 kronor per år. Också det skulle vara en uppgift för den kommitté som ännu inte har hunnit börja sitt arbete. Förslaget väntas minska statens inkomster med 160 miljoner kronor nästa år.

Skatten på biodrivmedel som blandas i bensin och diesel ska höjas. Nu är det ingen energiskatt alls på biodrivmedlen. Nästa år blir energiskatten 89 procent av den som gäller för bensin, och vid inblandning i diesel 84 procent av energiskatten för dieselolja. Vid inblandningar på mer än 5 procent ska samma energiskatt och koldioxidskatt gälla som för bensin eller diesel. Förslaget väntas öka statens inkomster med 160 miljoner kronor.

Även med de här ändringarna kommer det att vara ett ”selektivt gynnande” av biodrivmedel, enligt departementet.

Koldioxidskatten ska slopas på bränslen i kraftvärmeanläggningar som ingår i handeln med utsläppsrätter. Också koldioxidskatten på bränslen för produktion av värme som levereras till industrier som ingår i utsläppshandeln ska tas bort. Förslaget minskar statens inkomster med 190 miljoner kronor nästa år.

Miljökraven för att nya bilar ska slippa fordonsskatt skärps. Nu räknas nästan varannan bil som miljöbil och slipper skatten, och det tycker regeringen är en för hög andel. Kraven på högsta koldioxidutsläpp ska sättas i relation till bilens vikt, så att tunga bilar kan släppa ut mer koldioxid än lätta bilar och ändå räknas som miljöbilar. Koldioxidutsläpp i förhållande till bilens vikt ska också vara kriteriet för etanolbilar, även om de får lindrigare krav.

Departementet räknar med att de nya reglerna minskar andelen som räknas som miljöbilar från cirka 40 till runt 10 procent av de nya bilarna. Det ökar statens inkomster från fordonsskatt med 90 miljoner kronor nästa år och på sikt med 450 miljoner per år.

I promemorian föreslår departementet också att fordonsskatten ska höjas. För de flesta bilägare innebär det 60 kronor mer i skatt per år. En del dieselbilar får sänkt skatt. För statskassan innebär förslaget att intäkterna ökar med 210 miljoner kronor nästa år.