Sedan början av 1990-talet, då över 9 procent av gymnasisterna sökte sig till vård- och omsorgsprogrammet, har utbildningen undan för undan lockat allt färre. I dag är det bara drygt 2 procent av gymnasisterna som söker sig dit. Och det är på tok för få, med tanke på vad arbetsmarknaden kommer att eterfråga.

- Det är krisvarning. Söktrycket är för lågt, konstaterar Jan Björklund, som målar upp rekryteringen till just vård och omsorg som det stora bekymret.

Därför ska Skolverket få i uppdrag att föreslå hur utbildningen ska stärkas och kunna locka fler. En tanke Jan Björklund själv har är att knyta ett slags undersköterskeexamen till utbildningen.

- Det skulle ge en tydlighet till utbildningen om inriktningen var specifikt att bli just sjuksköterska. Den som tar examen skulle också få direkt behörighet till högskolans sjuksköterskeutbildning, säger han.

En annan förändring gäller de yrkesförberedande programmen på gymnasiet, som inte ger automatisk högskolebehörighet. Dessa utbildningar har präglats av många avhopp. Dessutom är det färre som söker dem. Men Jan Björklund är inte orolig.

- Det handlar om de nya teknik- och ekonomiprogrammen som har blivit en succé. De har lockat till sig de mest studiemotiverade från de andra praktiska utbildningarna.

Teknikprogrammet, exempelvis, kan nu läsas på fyra år och resultera i en gymnasieingenjörsexamen. Det har ökat söktrycket på den utbildningen. Dessutom innebär det precis vad näringslivet länge har efterlyst: Fler ingenjörer.

Nedgången bland sökande till de praktiska linjerna kompenseras av uppgången som teknik- och ekonomiprogrammen  genomgår.

Flera, bland andra fackförbundet Byggnads, har kritiserat att utbildningarna inte ger högskolebehörighet. Jan Björklund tar lätt på den kritiken:

- Byggnads väljer att politisera hela den här frågan och går bara sossarnas ärenden. Byggprogrammet har ju dessutom ökat, säger han.

Däremot är avhoppen generellt höga och Björklund tror inte att avhoppen kommer att minska drastiskt. Därför kan det bli aktuellt med fler korta gymnasieutbildningar på två eller bara ett år.

- Det är klart att en längre utbildning är bättre, men det kan vara bättre att gå en ettårig utbildning som ändå fullföljs än att hoppa av, säger han.