Ett första krav är att svenska skattepengar inte ska användas för att betala för krisande banker i övriga Europa. Men enligt Reinfeldt har Sverige inte fått några garantier för det.

– Därför är vi heller inte redo att ta ställning. Vi har tiden att vänta så att vi vet att det blir rätt, sade statsministern när han på tisdagen informerade riksdagen om utfallet av det senaste EU-toppmötet.

Målet är att reglerna för tillsynen ska vara på plats vid årsskiftet, men det dröjer en bit in på nästa år innan den nya övervakningen kan starta arbetet, enligt slutsatserna från toppmötet.

Banktillsynen innebär i praktiken att Europeiska centralbanken, ECB, får huvudansvaret för övervakningen i euroländerna. Men även andra EU-länder kan delta. Regeringen menar att det finns ett värde att vara med då svenska banker är verksamma i eurozonen. Flera frågor måste dock redas ut innan regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag.

Vid sidan av kravet att inte behöva täcka underskott och förluster i andra länder, vill Sverige behålla sina högra kapitaltäckningskrav på bankerna samt ha inflytande i banktillsynen.

– När det gäller inflytande finns det skrivningar i slutsatserna, och där har övriga lyssnat, men på de två första punkterna behöver mer göras, sade Reinfeldt.

Förutom de tre huvudkraven finns frågetecken kring fler områden. Det gäller relationen mellan Europeiska centralbanken och centralbankerna i länderna utanför eurozonen. Frågan är vad som händer om ett land utanför eurozonen går med i den europeiska banktillsynen – ett land med en annan valuta och en annan centralbank som ändå ska övervakas av ECB.

– Hur ska en centralbank som också är tillsynsmyndighet agera i ett land där man inte är centralbank?  Finns det lagstiftning i länder som gör detta möjligt – troligtvis inte, sade Reinfeldt.

Enligt statsministern måste därför de juridiska frågorna granskas om ECB blir tillsynsmyndighet. 

– Låt oss analysera färdigt och låt det påverka vårt agerande, sade Reinfeldt.