För snart två år sedan införde regeringen ett bolånetak i syfte att dämpa hushållens kraftiga skuldsättning. I praktiken innebär taket att det krävs 15 procent i kontantinsats för att låna pengar till en bostad.

Enligt Finansinspektionen har taket fungerat som det ska. En rapport från i våras visar att belåningsgraderna minskar. Andelen hushåll med nya lån på över 85 procent av bostädernas marknadsvärde har halverats sedan 2009, visar en rapport från inspektionen.

Men bolånetaket har också nackdelar. Enligt en färsk rapport från branschorganisationen Småhusbyggarna har bolånetaket - i kombination med den allmänna ekonomiska oron - lagt en våt filt över marknaden.

Taket slår extra hårt mot småhusbyggandet, eftersom många småbarnsfamiljer har svårt få ihop pengar till kontantinsatsen, skriver organisationen.

”Sedan bolånetaket infördes har orderingången fallit oavbrutet och i snabb takt”, står det i rapporten.

Och även Stefan Attefall (KD) medger nu att bolånetaket har haft en negativ effekt på bostadsbyggandet. Han är klart bekymrad över den dramatiska minskningen av bostadsbyggandet, och håller med om att bolånetaket kan behöva ändras.

- Jag är öppen för att diskutera metoderna för detta, det är inte säkert att de nuvarande metoderna är perfekta. Men alternativet är inte att gå tillbaka till ett läge där man kan låna hundra procent. Exakt hur vi ska utveckla de här instrumenten är värt att fundera vidare på, säger han till tidningen Dagens Industri.