Den kvinna (oftast är det en kvinna) utanför EU som flyttar till en man bosatt i Sverige beviljas ett tillfälligt uppehållstillstånd under en prövotid på två år. Bryts förhållandet dessförinnan, riskerar kvinnan att förlora sin rätt att bo i Sverige och tvingas flytta tillbaka till sitt hemland.

Tvåårsregeln innebär att många tvingas utstå misshandel och andra kränkningar i väntan på att tiden har passerat. Först då kan de lämna sin plågoande med förvissning om att de har rätt att bo kvar i Sverige.

Denna regel har kritiserats av många och utredaren, landshövdingen Eva Eriksson, är också kritisk men föreslår inte att den ska skrotas rakt av. Däremot föreslår hon att regeln moderniseras.

- Vi har inte haft i uppdrag att granska tvåårsregeln, men den går inte att undvika, den är så central, säger hon.

Utredningen menar att det är orimligt att ha en regel som medverkar att kvinnor tvingas stanna kvar i våldsamma förhållanden samtidigt som det är samhällets uppgift att skydda människor från våld.

För att förhindra våld i den här typen av relationer vill utredningen att anknytningspersonen i Sverige granskas närmare. Det finns män som systematiskt tar hit kvinnor och efter två år, när förhållandet tagit slut, tar hit ännu en.

Därför måste kontrollerna av anknytningspersonen bli mer omfattande.

Om personerna är gifta, kan ansökan om uppehållstillstånd inte avslås, hur olämplig den i Sverige bosatte mannen än är. Då har Migrationsverket ingen rätt att kontrollera mannen register för exempelvis tidigare brottslighet. Denna lucka i lagen vill utredningen täppa till.

- Vi menar att man måste vara mer flexibel. Huvudregeln måste vara att Migrationsverket kontrollerar personerna i olika register oavsett om de är gifta eller inte, säger Eva Eriksson.

År 2010 fick 19 000 personer uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning. 90 procent av dessa fall var så kallad snabba anknytningar. Det innebär att paret aldrig tidigare har sammanbott utan träffats kanske på en resa eller på internet.

Omkring 60 procent av dessa 19 000 personer utgjordes av kvinnor och de flesta kom från Irak, Iran, Kosovo, Brasilien, Mongoliet, Thailand samt från vissa afrikanska länder. Hur många som därefter har utsatts för våld i sina relationer är omöjligt att säga, inte minst eftersom mörkertalet vanligtvis är omfattande.

Enligt en undersökning som utredningen själv låtit genomföra vid kvinnojourer i Sverige handlar det årligen om tusentals utländska kvinnor och även tusentals barn som tvingas uppleva våld.

För att skydda dessa utsatta kvinnor, föreslår utredningen att de skyddsregler som finns i dag skrotas. Som dessa regler är utformade krävs att kvinnorna måste ha utsatts för en viss mängd våld för att kvalificera sig för att få stanna i Sverige även innan de två åren har löpt ut.
I stället, menar utredaren, ska det räcka att kvinnan lyckats göra sannolikt att våld eller andra allvarliga kränkningar av henne och barnen har förekommit för att få stanna.