Det har kallats för slaget om public service. Datumet är ovanligt ödesmättat. Den 11 september presenterar public service-kommittén sitt betänkande om vilka spelregler som ska gälla för Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion under resten av detta årtionde.

Mycket står på spel. Det handlar om finansiering, oberoende och om vilken roll public service ska ha i ett helt nytt medielandskap. Många anser att den snabba tekniska utvecklingen har gjort att dagens radio- och tv-licens håller på att bli överspelad.
Cilla Benkö är bekymrad över de nya signalerna.

– Fördelen med dagens licenssystem är dels att det finns en direkt koppling till publiken, dels att det är ett system där medborgarna vet att det utbud vi producerar inte påverkas av politiken.

Samtidigt inser hon också att den tekniska utvecklingen gör det alltmer omöjligt att avgöra vad som är en tv-apparat. Att det inte är hållbart med ett system, som bygger på att de medborgare som har en apparat som kan ta emot strömmande tv betalar licens, men inte den som ser på tv från mobilen eller i datorn.

Till en kostnad av drygt två tusenlappar varje år får de hushåll som betalar radio- och tv-licens tillgång till hela public service-utbudet. Det är så public service får in sina intäkter på sju miljarder kronor per år.

Det finns flera olika förslag på alternativa betalningsmodeller. Antingen införs en öronmärkt avgift på skattsedeln, liknande dagens begravningsavgift, eller införs en hushållsavgift som varje hushåll får betala.

Men Cilla Benkö ser en risk att en sådan skatt, vilket det i praktiken handlar om, på sikt skulle göra public service mindre oberoende.–

Hamnar man som en budgetpost kan politiker i framtiden fundera på om de inte ska ta pengar och ge till något annat. Det kan också finnas en misstanke om att vi inte väljer att rapportera om allt för att inte stöta oss med politikerna.

Det finns en risk, enligt Benkö, att politikerna slopar dagens finansieringssystem, utan att man bestämmer sig för vad som ska komma i stället, något som hände när Finland nyligen slopade sina licenser.

– Det skulle skapa en stor oreda, säger tillträdande radiochefen.
En annan fråga som utredningen ska svara på är hur anslagen till public service årligen ska räknas upp. Under en följd av år har kostnadsökningen varit större än den 2-procentiga uppräkningen, med nedskärningar som följd.

– Till skillnad från de kommersiella kanalerna har ju vi bara en intäktskälla.  Det är viktigt att vi får en uppräkning som ger oss rimliga ekonomiska förutsättningar, annars måste vi göra oss av med många personer från SR.

Vid Gärdet i Stockholm börjar man vänja sig vid att det stormar kring public service. Den sittande kommittén lägger fram den tredje public service-utredningen på sju år. Hos Sveriges Radio är man inte nöjd med att regeringen drivit igenom att alla nya tjänster måste föranmälas, för att de inte ska ”påverka marknaden”.

– Alltför mycket har de kommersiella aspekterna varit i fokus i debatten, säger Cilla Benkö, som kallar kravet på föranmälan för ett ”oskick”.

Nu längtar hon och hennes kolleger efter arbetsro, långa avtalsperioder och mindre detaljreglingar från politikerna.

– Vi vill att public service ska finnas där publiken finns, oavsett distributionsform, oavsett plattform, säger Cilla Benkö.

Att medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet har problem är inget argument för att kringskära public service, snarare tvärtom, slår hon fast.

– Om vi vill ha en väl fungerande demokrati med medborgare som har rätt till kvalitativ och granskande journalistik blir det viktigare än någonsin att skapa ett starkt public service.