En i stort sett enig parlamentarisk yttrandefrihetskommitté kunde under torsdagen överlämna sitt slutbetänkande till justitieminister Beatrice Ask.

Kontentan är att dagens tryckfrihetsförordning (TF) och yttrandefrihetsgrundlag (YGL) putsas på och får ett enklare språkbruk, men blir kvar i sitt ursprungliga skick.

De enda reservationerna mot detta förslag kom från kommitténs ordförande, justitierådet Göran Lambertz, som hellre ville se en ny yttrandefrihetsgrundlag, och från kommittéledamoten Ingvar Svensson (KD) som vill se ett starkare skydd för den personliga integriteten.

Kommittén har arbetat fram ett förslag till alternativ, teknikoberoende lagstiftning som går under namnet ny yttrandefrihetsgrundlag, NYGL. För att få grundlagsskydd i detta alternativa förslag krävs det att ett yttrande framförs i ett massmedium, som ges ut av ett massmedieföretag.

Under utredningens gång har kommittén vägt argument fram och tillbaka och kommit fram till att de två befintliga grundlagarna fortfarande håller. Man anser att det gamla systemet är mer rättssäkert, inte minst när det gäller meddelarskyddet, som utgör en av grundbultarna i den svenska yttrandefriheten. Kommittén anser också att de nya begreppen ”massmedier” och ”massmedieföretag” skapar förvirring och gränsdragningsproblem.

Ordförande Lambertz anför flera skäl för att en teknikoberoende lag är bättre än dagens modell: Bland annat betonar han att grundlagen bör vara anpassad till teknikutvecklingen och att Sveriges lagstiftning bör vara anpassad till EU.

Förutom översynen av TF och YGL har kommittén brottats med en rad innehållsliga frågor i lagarna. Bland annat förslår kommittén att distributionsplikt när det gäller periodiska skrifter ska gälla. Detta kan exempelvis innebära att Postens personal inte har rätt att vägra dela ut tidningar från nationalistiska partier.

Kommittén föreslår också att ett sammanhållet ansvar införs när det gäller artiklar i periodiska skrifter som publiceras i särskilda arkivdatabaser. Dessutom vill man att texter som är produktinformation samt så kallade bipacksedlar som följer med läkemedel inte ska omfattas av tryckfrihetslagstiftningen i framtiden.

Trots att kommittén suttit i fyra år har man av tidsskäl inte kunnat gå till botten med flera aktuella frågor på tryck- och yttrandefrihetsområdet. Ett sådant exempel är frågan om meddelarskydd för anställda inom privat sektor som finansieras med offentliga medel.

De kommittéförslag som kräver ändringar i grundlagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015.