Tanken är att oavsett var i landet arbetet finns, så ska den nyanlände invandraren ta det. För att öka det incitamentet ska etableringsersättningen trappas ned eller slopas om personen i fråga tackar nej till arbete.

Folkpartiet vill också införa krav på motprestation för att få bidrag. Den som har arbetsförmåga men ändå lever på någon form av bidrag ska omfattas av ett obligatoriskt aktivitetskrav, som i tid ska motsvara ett heltidsarbete. För att garantera ett incitament att gå från bidrag till arbete, föreslås att den som levt på bidrag länge ska kunna behålla en del av arbetsinkomsten.

Ett annat förslag, som integrationsminister Erik Ullenhag tidigare har ställt sig bakom, handlar om föräldrapenningen. I dag gäller den lika länge oavsett om barnet är fött i Sverige eller har invandrat hit vid fyra års ålder. Det innebär att nyanlända mammor med kanske ett par barn kan vara föräldralediga under en mycket lång tid.

Detta i sig, menar Folkpartiet, blir en kvinnofälla. Mycket pekar på att de första åren i ett nytt land är avgörande för hur man sedan ska lyckas på arbetsmarknaden. Därför vill partiet avskaffa den retoraktiva föräldraförsäkringen och minska möjligheten att ta ut föräldradagar för barn som är födda utomlands.

Dessutom har Folkpartiet tagit fram ett nygammal förslag från 2002: språkkrav för den som vill bli svensk medborgare. Kravet väckte stor debatt, även internt, när det lanserades för åtta år sedan och av reaktionerna att döma hittills kommer samma sak att ske även denna gång.

Kristdemokraterna har förklarat att man är emot tanken på ett språktest för att bli medborgare. Centern delar den uppfattningen och partiet påpekar också att man är emot kravet på att invandrare måste ta ett jobb var som helst i landet för att inte förlora etableringsersättningen. En sådan ordning särbehandlar invandrare på ett oacceptabelt sätt, resonerar Centern.