Integritetsskyddskommittén konstaterade i ett delbetänkande att lagstiftaren fäster alltför ringa vikt vid integritetsintresset när nya lagar antas. I stället har bland annat effektiviteten i brottsbekämpningen framhållits.

I förra veckan justerade kommittén sitt slutförslag.

Enligt förslaget ska ett nytt stycke läggas till i regeringsformen. I 2 kapitlet där medborgarnas grundläggande fri och rättigheter, som till exempel yttrandefriheten, räknas upp vill kommittén i paragraf 6 skriva in ett skydd för integriteten.

Varje medborgare ska skyddas ”mot intrång” från att samhället i hemlighet genomför ”övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden”.

Att regleringen införs i regeringsformen innebär att en rad spärrar träder in och att lagstiftaren måste beakta integritetsintresset. Bland annat ska alla förslag som kan tänkas hota integriteten regleras i lag. En minoritet i riksdagen ges också möjlighet att lägga lagförslag på is i ett år för eftertanke och justering.

Avsteg från det principiella förbudet för det allmänna att ”i betydande mån” övervaka eller kartlägga enskildas personliga förhållanden får visserligen göras. Men nya lagar, som till exempel avlyssning, måste prövas enligt regeringsformen. Det innebär krav på att de ska vara försvarliga i ett demokratiskt samhälle och inte gå längre än vad som är nödvändigt för att tillgodose ändamålet.

Enligt kommittén tvingas lagstiftaren därmed ”redovisa sina bedömningar i proportionalitetsfrågan, inte minst för att minska risken för att inskränkningar underkänns såsom grundlagsstridiga”. Kommittén hoppas och tror också att en noggrannare prövning av nya lagar ska leda till offentlig debatt och en bättre analys under riksdagsbehandlingen av lagförslag.

Europakonventionen ger individen ett visst skydd mot intrång i det privata.Men enligt kommittén är det inte tillräckligt och därför bör regeringsformen kompletteras.

Förslaget omfattar hantering av personuppgifter i offentliga register. Som exempel nämns Säkerhetspolisens och polisens registrering av personuppgifter i spaningsregister och vid brottsutredningar. Med förslaget ska dessa och många andra registerhanteringar som sker utan att individerna vet om det, prövas mot den föreslagna skrivningen i regeringsformen.

Däremot är inte avsikten att begränsa informationsinsamlingen hos myndigheter som är allmänna eller bara omfattas av svag sekretess. Det innebär i sin tur att allmänhetens rätt att ta del av handlingar enligt offentlighetsprincipen inte ska påverkas.

Utöver lagändringen i regeringsformen vill kommittén att det i brottsbalken skrivs in ett förbud att fotografera personer som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn.

Nils Funcke, nils.funcke@riksdagen.se

___________________________________________________________

FAKTA
? I regeringsformens 2 kapitel, 6 § vill integritetsskyddskommittén lägga till:

”Även i annat fall än som avses i första stycket är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot intrång, om det sker i hemlighet eller utan samtycke och i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes förhållanden.”

___________________________________________________________

FAKTA
? I brottsbalken vill Integritetsskyddskommittén infoga ett nytt stycke:

”Den som olovligen fotograferar någon som befinner sig på en plats dit allmänheten inte har insyn döms, om
inte gärningen med hänsyn till omständigheterna var försvarlig, för olovlig fotografering till böter eller fängelse i högst två år.”

___________________________________________________________

Länk till kommitténs hemsida http://www.sou.gov.se/integritet/

 ,