Förra året visade en studie att invandrarkvinnors uttag av föräldrapenning är en av de vanligaste orsakerna till att de avbryter etableringsinsatser på arbetsmarknaden.

I somras konstaterade Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, ESO, i en utredning att vårdnadsbidraget och föräldraförsäkringen i praktiken fungerar som kvinnofällor och en form av socialbidrag som försenar invandrarkvinnors entré på arbetsmarknaden med flera år.

Integrationsminister Erik Ullenhag är inte främmande för regelförändringar.

– Jag tycker inte att det är rimligt att man får lika många föräldradagar för ett barn som är fyra år när det kommer hit, som för ett nyfött barn som är fött här, sade Erik Ullenhag när han presenterade direktiven till en utredning som ska föreslå åtgärder som gör att invandrarkvinnor snabbare och i större omfattning kommer ut på arbetsmarknaden.

– Som det ser ut nu riskerar många av dessa kvinnor att fastna både i långtidsarbetslöshet och i en ekonomiskt utsatt position, sade han.

Kvinnor som är födda i andra länder har en betydligt lägre sysselsättningsnivå än kvinnor som är födda i Sverige. Sysselsättningsnivån är också cirka tio procent lägre än bland utrikes födda män. Dessutom får män som invandrar hit snabbare jobb än invandrande kvinnor. Efter tre år i Sverige har hälften av männen fått jobb, men endast 22 procent av kvinnorna.

Lägre utbildning, mindre arbetslivserfarenhet, ett stort ansvar för hem och familj samt ett stort uttag av föräldrapenning är troliga förklaringar. För låga förväntningar på kvinnorna kan också bidra.

– Ibland har jag en känsla av att vi från myndigheter, kommuner och andra tycker att det löser sig om bara männen får jobb, sade Erik Ullenhag som tror att många stenar måste vändas på för att förändra det faktum att det tar lång tid för utrikes födda kvinnor att få ett jobb.