– Förr eller senare kommer många av irakierna här i Sverige att åka tillbaka. Då vill vi att de ska ha en utbildning som fungerar i Irak och att de kan arabiska. Språket är nyckeln för att lyckas, säger Iraks Sverigeambassadör Hussain Al-Ameri.

I ett brev till utbildningsdepartementet skriver irakiska ambassaden att skolorna ska erbjuda undervisning på låg-, mellan- och högstadienivå och att den irakiska staten helt kommer att stå för finansieringen.

Ambassadören uppskattar att det i Sverige bor omkring 250 000 personer med rötter i Irak. Ett problem är många av de yngre talar dåliga arabiska, hemspråksundervisningen till trots.

– Det gäller också mina egna barn. De talar inte speciellt bra arabiska och de kan inte läsa språket, säger han.

En sådan brist skulle en helt arabiskspråkig skola råda bot på. Att det skulle leda till sämre integration av barnen i Sverige tror Hussain Al-Ameri inte.

– Det är inga problem. En del irakiska barn kommer säkert ändå att föredra svensk skola, andra, som är här kortare tid, kommer att vilja gå i den irakiska skolan.

Tanken är att på sikt erbjuda undervisning i tolv år, vilket man gör i Irak. Inledningsvis ska de lägre årskurserna prioriteras. Enligt planerna ska liknande skolor öppnas även i övriga Norden.

De irakiska skolorna i Sverige ska fungera ungefär som de internationella skolorna som redan finns här, exempelvis Tyska skolan eller Lycée Francais, som också följer den tyska respektive franska skolplanen.

Skolorna i Sverige ska följa internationella riktlinjer och alla ska vara välkomna även om man inte gör någon hemlighet av att utbildningen främst inriktas på dem som siktar på en framtid i Irak. Trenden just nu är att många irakier, inte minst lågutbildade, söker sig tillbaka.

– Varje dag skriver jag under ansökningar från irakier som vill hem igen. Skälet är att de inte har lyckats få något jobb här i Sverige. I Irak är det mycket lättare för någon utan utbildning att få ett arbete, säger Hussain Al-Ameri.

Just nu ligger den irakiska skrivelsen på utbildningsdepartementets bord. Om ärendet går vidare blir det sannolikt Skolinspektionen som får pröva ansökan. Och där kan man redan nu peka på en rad problem med de irakiska skolplanerna.

– Det är naturligtvis inte omöjligt att starta en irakisk internationell skola, men huvudmannen måste bland annat visa att det finns en målgrupp som kan gå på skolan, säger Patrik Levin, undervisningsråd vis Skolinspektionen.

Den huvudsakliga målgruppen vid de nio internationella skolor som finns i Sverige i dag är elever som är bosatta här en kortare tid, exempelvis diplomatbarn.

– De flesta barn med irakiska rötter i Sverige tror jag inte kan räknas in i den kategorin, även om det brukar avsättas platser också för andra elevkategorier, säger Patrik Levin.

Ett annat villkor för att starta en internationell skola är att dess värdegrund inte på något avgörande sätt avviker från vad som gäller för den svenska skolan.

Det hör inte till vanligheterna att andra länder anmäler intresse om att starta grundskoleverksamhet i Sverige.

– Jag kan inte påminna mig att det har hänt tidigare, säger Patrik Levin.