År 2009 dömdes Pirate Bay-grundarna Peter Sunde, Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm Warg till ettåriga fängelsestraff och miljonskadestånd.

Pirate Bay-sidan hade inneburit omfattande ekonomiska förluster för upphovsrättsägarna, konstaterade domen. De tre männen flydde landet. Svartholm Warg blev utlämnad från Kambodja och befinner sig i svenskt fängelse. Men Pirate Bay finns fortfarande kvar på nätet.

– Egentligen har ingenting hänt sedan Pirate Bay-domen. Vi befinner oss på samma ruta nu som då vad det gäller omfattningen av den illegala konsumtionen av film, säger Henrik Pontén på Antipiratbyrån, som representerar film- och skivbolagen.

Uppfattningen delas av polis och forskarvärlden. Och Piratpartiet ligger inte sömnlöst över fildelningens framtid.

– Det fildelas mer nu än vad det gjorde då, säger Anna Troberg som är partiets ordförande.

Sex av tio personer mellan 15 och 25 år ägnar sig åt illegal fildelning, enligt en studie från Lunds universitet. Forskningen pekar på en svag ökning sedan Pirate Bay-domen.

Och samtidigt ökar illegala streamingstjänster, som liknar lagliga sidor som Netflix och SVT Play. Streaming innebär att filmer eller musik spelas upp direkt i datorn utan att någon information sparas ned på hårddisken. Fenomenet oroar både bransch och polis.

Omkring fyrahundratusen svenskar streamade från piratsajter under det sista kvartalet 2012, visar färska siffror från analysföretaget Mediavision.

Under ett år sågs närmare 20 miljoner piratkopierade filmer på sådana sidor. En fjärdedel av filmerna skulle ha köpts eller hyrts på laglig väg om de illegala alternativen inte fanns, uppgav de tillfrågade.

– Det finns många tecken på att illegal streaming växer. Problemet är att lagstiftningen är på efterkälken, säger Henrik Pontén.

Fenomenet har funnits länge och ökar i och med att kvaliteten blir bättre och utbudet större. Det konstaterar Paul Pintér, som är polisens nationella samordnare för immaterialrättsliga brott.

– Jag sade redan för tre år sedan att streaming blir nästa stora problem. Varför ska man ladda ner när man kan klicka direkt på skärmen? säger Paul Pintér.

– Den illegala streamingen är ett jätteproblem, och vi kan inte kvantifiera hur många brott som begås. På Pirate Bay kan vi se antalet nedladdningar, men vi kan inte få ut den informationen om de här streamingtjänsterna.

I somras trädde en lagändring i kraft som innebär att polisen har rätt att kräva ut IP-adresser från internetleverantörer, även om det misstänkta brottet bara ger böter. Tidigare krävdes det att brottet genererade ett högre straff än böter.

– För oss spelade lagändringen ingen roll. Vi kunde redan innan få ut uppgifterna i de allra flesta fallen. Däremot har det blivit enklare att klara upp andra brott, som exempelvis olaga hot på nätet. Men det arbetar inte vi med, säger Paul Pintér.

Trots att polisen utan svårigheter kan lokalisera servrar stannar inte problemet där. Servern befinner sig ofta utomlands, i länder som Ryssland och Ukraina, och polisen får sällan ut någon information.

En av de mest populära sidorna för illegal streaming heter swefilmer.com. Sidan startades i våras och erbjuder fler filmer och tv-serier än lagliga tjänster som Netflix. Dessutom dyker filmer som fortfarande går på bio snabbt upp på sidan.

Det mesta är alldeles gratis, men om man betalar en slant får man tillgång till ett ännu större utbud. Sidan får fler besökare än lagliga alternativ som Viaplay och HBOnordic, enligt mättjänsten Alexa.

Polisen är väl medveten om sajten. Om de utreder sidan eller om de vet var servern befinner sig vill Paul Pintér inte kommentera.
– Det är väldigt bra kvalitet och bra streaming på swefilmer, och då rusar det ju snabbt i popularitet, säger han.

År 2010 utlovades nio poliser som skulle arbeta heltid för att kunna hantera de ökande anmälningarna om immaterialsrättsliga brott på nätet. Men det blev bara fem, berättar Paul Pintér. Samtidigt har anmälningarna ökat, från omkring 35 år 2010, till 50 år 2011 och 70 år 2012. De allra flesta ärendena rör fildelning.

Enligt Antipiratbyrån tros även antalet civilrättsliga fall öka från dagens låga nivåer. Detta efter att Ipredlagen, som ger film– och skivindustrin möjlighet att själva kräva ut IP-adresser, nu kan börja användas fullt ut.

Henrik Pontén anser att det är lättare att komma åt fildelarna än streamingtjänsterna. En stor skillnad är man inte begår något lagbrott när man tittar på en streamad film. Det är de som laddar upp filmer och tv-serier och de som tillhandahåller sidan som begår brott.
För att stoppa illegal streaming och fildelning måste internetleverantörerna blockera sidorna, menar han. En sådan utveckling har redan skett i en rad europeiska länder, bland andra England, Tyskland, Danmark och Nederländerna, som har en tvingande lagstiftning på området. Där går det inte att komma in på till exempel Pirate Bay.
– Lagstiftningen måste moderniseras, annars har vi bara sprungit i en cirkel de senaste tio åren, säger Henrik Pontén.

Inte heller svenskars värderingar kring fildelning verkar ha påverkats av hårdare lagstiftning, domar och polissatsningar, visar forskningen.
– Länge verkade bilbältesanvändning vara det brott som människor värderade som minst allvarligt, men våra studier visar att den sociala normstyrkan är ännu lägre för fildelning, säger Måns Svensson som är forskare vid rättssociologiska avdelningen på Lunds universitet.
Att det finns en risk att åka fast verkar vara den vanligaste anledningen till att personer håller sig borta från Pirate Bay, menar han. Och just därför ser forskare nu hur streaming, som inte medför några risker, blir allt vanligare.

– Forskningen visar att det främst är unga män som laddar ner filmer från Pirate Bay, och samma förhållande gäller för trafikförseelser. En spekulation är att denna grupp är något mer riskbenägen. Men streaming är lika populärt bland kvinnor som män, och upplevs inte som riskfyllt.

Den intensiva diskussion om piratkopiering som fördes för några år sedan verkar samtidigt ha kommit av sig. När det talas om brott på nätet i dag har fokus flyttats från nätpiraterna till kommentatorfältherrarna, alltså anonyma personer som sprider hat och hot på tidningarnas kommentatorsfält och på Facebook och bloggar.

Piratpartiets Anna Troberg uppmanar till diskussion i piratfrågan, men uppfattar att den gamla antagonisten, Antipiratbyrån, inte vill föra samtalet offentligt längre.
– Det är allt mer sällan som de dyker upp när vi eller andra bjuder in till debatt. Samtidigt utövar industrin och deras advokater fortfarande påtryckningar mot internetleverantörer.