– Bolagsskatten är förmodligen den skadligaste skatten av alla skatter för företagande, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när han tillsammans med sina partiledarekollegor i alliansregeringen presenterade ännu en viktig pusselbit ur den kommande budgetpropositionen.

Sverige hade fram till 2002 en internationellt konkurrenskraftig bolagsskatt. Men så är det inte längre eftersom flera av EU:s unga medlemsländer har en låg bolagsskatt samtidigt som flera av de äldre medlemsländerna har sänkt sin bolagsskattesats. Exempelvis har Storbritannien i år sänkt sin bolagskatt till 24 procent, och aviserat att den ska sänkas stegvis till 22 procent år 2014.

1993 sänktes bolagskatten i Sverige från 30 till 28 procent. Trots alliansregeringens sänkning 2009 från 28 till 26,3 procent har Sverige i dag en högre skattesats än genomsnittet i både OECD (25,5 procent) och EU (23,4 procent).

Genom regeringens föreslagna sänkning från 26,3 procent till 22 procent från januari nästa år hamnar Sverige under EU-genomsnittet.

– Skattekonkurrensen mellan länderna blir allt mer påtaglig. En konkurrenskraftig skattenivå är avgörande för var internationella företag lägger sina investeringar eller placerar sina fabriker. Därför pressar vi nu ner bolagsskatten, sade näringsminister Annie Lööf (C).

Sänkningen beräknas kosta 16 miljarder kronor. Det finansieras med 8,8 miljarder kronor genom skärpta avdragsregler för interna räntor, så kallade räntesnurror. Ytterligare 7,6 miljarder kronor fås genom fler förslag för att öka drivkrafterna för att investera.

Regeringen går inte vidare på ett utredningsförslag om att införa ett riskkapitalavdrag för att stimulera tillgången till kapital i mindre företag. I stället aviserar den ett kommande investeringsavdrag där privatpersoner som investerar maximalt 1,3 miljoner kronor i företag får dra av halva beloppet i sin deklaration för att gynna nytt företagande.

– Förslaget måste omgärdas av tydliga regler för att skydda mot olika skatteupplägg, sade utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Detaljerna är inte klara, men regeringen beräknar kostnaden för avdraget till 800 miljoner kronor per år. En proposition ska komma under våren 2013. Avdraget kan införas tidigast i september 2013 eftersom det först måste godkännas av EU-kommissionen.

För att öka rättssäkerheten vid beskattning tillsätter regeringen en utredning med uppdrag att ta fram förslag till snabbare bindande förhandsbesked i skattefrågor.

Skatteverket får ett engångsanslag om 35 miljoner kronor och flera uppdrag för att stärka rättssäkerheten. Den får ytterligare 13 miljoner kronor per år för att förbättra servicen till enskilda och förstärka sin utredningskapacitet om bland annat skatteupplägg.

– Tilltron till att systemet fungerar är viktigt i ett fungerande näringslivsklimat, sade socialminister Göran Hägglund (KD).

Dessutom ska en utredning tillsättas för att ta fram förslag till en ökad specialisering av skattemål i domstolar för att förkorta handläggningstiderna. Utredningen är tänkt att börja jobba den 1 april 2013.