Sveriges riksdag och övriga nationella parlament inom EU ska nu godkänna det fördrag som gör att Kroatien kan bli EU:s 28 medlemsland den 1 juli 2013.

Av en promemoria från utrikesdepartementet framgår att en effekt för svensk del kan bli att EU-avgiften ökar. Det beror på att Kroatien får tillgång till EU:s fonder för bland annat regionalpolitik under andra halvåret 2013. Men det exakta utfallet är inte klart. UD pekar också på att förhandlingar om EU:s långtidsbudget för perioden 2014-2020 pågår. Och i de överläggningarna är den svenska utgångspunkten att det kroatiska medlemskapet inte ska öka EU-utgifterna. Målet är i stället att medlemskapet ska finansieras genom omfördelningar i budgeten.

Förhandlingarna mellan EU och Kroatien om medlemskapet har också resulterat i flera övergångsregler. Det innebär bland annat att kroaterna kan få vänta i sju år innan det blir fritt fram att arbeta i övriga EU.

 Rätten att fritt ta anställning i ett annat EU-land  gäller inte de första två åren efter anslutningen. De nuvarande EU-länderna kan använda nationella regler, eller avtal med Kroatien, för att reglera hur kroatiska medborgare ska få tillgång till deras arbetsmarknad.

Efter två år ska övergångreglerna ses över och de länder som tänker fortsätta använda dem ska meddela kommissionen. Tanken är att reglerna ska upphöra efter fem år, men om det finns risk för stora störningar på arbetsmarknaden kan ett land använda reglerna i upp till sju år.

I gengäld får Kroatien använda likartade regler gentemot de länder som väljer att begränsa den fria rörligheten för kroatiska medborgare.
De kroater som arbetat i ett annat EU-land under minst ett år vid anslutning omfattas av den fria rörligheten.