- Man kan självklart tycka att det är ett dåligt resultat. Samtidigt kan man ju fundera på om målen var realistiska, säger Marianne Lundberg, projektledare för Kulturarvslyftet på Riksantikvarieämbetet som tillsammans med Arbetsförmedlingen ansvarar för projekten.

Riksantikvarieämbetet godkänner projekten och fördelar bidragen till projektet. Arbetsförmedlingen godkänner deltagarna och anvisar dem till anordnare som vill ha arbete utfört.

Regeringen avsätter totalt 800 miljoner kronor under 2012-2014 för att personer som har varit borta länge från arbetsmarknaden på grund av ohälsa ska få en chans att komma tillbaka.

I projekt hos myndigheter, bibliotek och institutioner i kultursektorn ska de kunna jobba i ett år, med en ersättning motsvarande lönebidrag. Arbetsgivarna får 5 000 kronor per anställd och månad av staten.

Men arbetsmarknadssatsningen som aviserades i budgetpropositionen 2011 har varit svår att förverkliga.

I december 2011 när regeringen beslutade om detaljerna kring statsbidraget för Kulturarvslyftet sade regeringen att 4 400 personer skulle få anställning med lönebidrag inom kulturområdet.

Regeringens bedömning var att 1 200 platser skulle fördelas under år 2012, ytterligare 2 000 under år 2013, och 1 200 under år 2014 -  totalt 4 400 platser.

Men starten har varit trög, kritiken hård och framtiden oviss.

 - Just nu är 67 personer anvisade till en utvecklingsanställning vid något av projekten inom Kulturarvslyftet, enligt vår statistik för mitten av oktober. Utöver det finns det några som har en förberedande anställning, säger Margareta Löwenborg, som är projektledare för Kulturarvslyftet på Arbetsförmedlingen.

Även om man tar hänsyn till att nya projekt kan ha problem att komma i gång, så är detta inte alls vad hon hoppades på.

- Det är klart att vi hade hoppats på att detta skulle ha lett till fler anställningar. Tyvärr, har det gått trögt. Väldigt många av anordnarna anger att det är en dålig finansiering som skäl till varför de inte söker, säger Margareta Löwenborg.

Arbetsförmedlingen skrev i en rapport till regeringen i somras att det tagit längre tid än vad myndigheten räknat med att få igång satsningen och gjorde tillsammans med Riksantikvarieämbetet bedömningen att den huvudsakliga orsaken till detta var att många tänkbara anordnare anser sig sakna ekonomiska förutsättningar att anordna ett projekt.

Skulle en helt statlig finansiering göra det lättare att hitta anordnare som vill gå in i projektet?

- Det är klart att det skulle underlätta. Självklart. Vi kan konstatera att det är en fråga som ständigt dyker upp, säger Margareta Löwenborg och understryker att Arbetsförmedlingen inte har lämnat in någon sådan begäran till arbetsmarknadsdepartementet.

Men Arbetsförmedlingen har skrivit till regeringen framfört att förordningen som styr satsningen behöver ses över.

Frågan är om 4 400 platser på tre år var ett realistiskt mål.

- Nej, det var det nog inte, säger hon.

Regeringen har inte utlovat några förändringar. "Kulturarvslyftet är fortfarande under uppstart och det är därför svårt att göra en säker prognos för den framtida volymutvecklingen inom satsningen," svarade arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) i riksdagen i somras när Josefin Brink (V) i en skriftlig fråga undrade om regeringen tänker skjuta till mer pengar så att de utlovade jobben kan bli verklighet.

Engström skrev också att Kulturarvslyftet är en viktig satsning för regeringen, att regeringen följer utveckling mycket noga och att regeringen för närvarande inte har för avsikt att vidta några ytterligare åtgärder. Liknande svar har kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) gett.

Vänsterpartiet kallar i en färsk partimotion Kulturarvslyftet för ett rejält fiasko. Även Miljöpartiet är kritiskt. Socialdemokraterna kräver i en kommittémotion att Kulturarvslyftet läggs ner.

 "Vi socialdemokrater har oroligt följt projektet under året och ställt flera frågor till kulturministern men hennes svar är hela tiden att det är för tidigt att dra slutsatser", skriver S och fortsätter:

"Vi anser nu att det är uppenbart att Kulturarvslyftet är ett stort misslyckade och tyvärr finns inget som talar för att det kommer att bli bättre. Vi socialdemokrater föreslår därför att Kulturarvslyftet läggs ner och att medlen används för att utveckla Access-projektet som den nuvarande regeringen lade ner 2009." Access-projektet var ett sysselsättningsprojekt under 2006-2009. Regeringen avsatte 643 miljoner för att skapa korta anställningar till arbetslösa akademiker inom kulturområdet. Det administrerades av Kulturrådet.

Kulturarvslyftet har också fått skarp kritik från DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation. Dess ordförande Karin Linder har tidigare sagt att Kulturarvslyftet riskerar att bli ett riktigt magplask. Och hon har inte ändrat åsikt sedan dess.

- Man väntade från arbetsgivarhåll på att få reda på vilka förutsättningarna var, och när man väl fick det, och såg att det inte var en 100-procentigt finansierad åtgärd, då sökte man inte pengarna, säger Karin Linder.

- Då skapade man inte de arbetena, säger hon.

Även Karin Linder menar att arbetsgivarna måste få bättre betalt. Om man höjer ersättningen till 100 procent, skulle det bli klart bättre, säger hon och förtydligar:

- Det här är verksamheter som har ganska snåla budgetar från början. Som det är i dag måste de omprioritera i sina budgetar för att finansiera en åtgärd som de har blivit tillsagda att de ska vara med i.

Är det realistiska mål att nå 4 400 personer på tre år?

- Nej, det är det inte. Det är jättehöga siffror. Siffrorna kommer ifrån att man behöver sysselsätta så många människor. Men man har inte gjort någon bedömning huruvida det är möjligt för den mottagande sektorn, säger hon.

Den uppkomna situationen har fått Arbetsförmedlingen att skriva ner prognoserna för projektet. Inte heller på myndigheten tror man längre att det går att skapa 4 400 nya jobb.

- Vi har skrivit ner prognosen från 1 200 till 200 personer för i år, säger Margareta Löwenborg.

Under nästa år ska enligt regeringens planer ytterligare 2 000 personer få jobb. Även det verkar högt räknat.

- Vi kanske kommer upp till 300 personer. Kanske. Men det är jättesvårt att tro något eftersom det har gått så trögt, säger Margareta Löwenborg.

För år 2014, då regeringen anser att det ska finnas ytterligare 1 200 platser, vågar hon inte spekulera över huvudtaget.

I ställer för regeringens prognostiserade 4 400 platser under två år, tror Arbetsförmedlingen snarare på 700 platser för perioden, högt räknat.

Även Marianne Lundberg på Riksantikvarieämbetet är väldigt tveksam om framtiden.
 - Vi har betalat ut ungefär 2,2 miljoner kronor till arbetsgivare hittills, från vår budget för i år på 72 miljoner kronor. Och vi får se hur många det blir nästa år. Det går ju inte att sia om, säger Marianne Lundberg som ändå ser ett visst ljus i mörkret.

- Vi ser det ju ur ett lite annat perspektiv, att varenda person som vi lyckas få ut i ett sådant arbete är ett lyckat resultat, säger hon.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M) avböjer att kommentera Kulturarvslyftet och hänvisar till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M), som också säger att regeringen följer utvecklingen nog. Men det finns inga planer på ändringar i regelverket.

Hon tycker inte heller att projektet är ett misslyckande.

– Nej. Kulturarvslyftet är en jobbsatsning till stöd för dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Det krävs i de flesta fall planering och förberedelser innan man kan komma igång med ett projekt. Det har varit en trög start men vi ser att ansökningarna kommer in i högre takt nu än tidigare, och än är det mer än två år kvar av projektet, säger Lena Adelsohn Liljeroth.

Är 4 400 anställda en realistisk siffra?

– Det är fortfarande svårt att göra en säker prognos för den framtida volymutvecklingen. Men jag hoppas att vi ska nå detta mål. Varje arbete som skapas är viktigt, säger hon.