EU-parlamentet har session...
Lägre utgifter för svensk offentlig förvaltning
Enligt en rapport från statistikbyrån Eurostat låg Sveriges utgifter för allmän offentlig förvaltning år 2003 på 8,2 procent i relation till bruttonationalprodukten. 2010 hade andelen minskat till 7 procent av BNP, strax över EU:s genomsnitt.
Begreppet ”allmän offentlig förvaltning” som Eurostat använder, omfattar kostnader för verkställande och lagstiftande organ samt ekonomi- och skatteförvaltning. Kostnader för bistånd, utrikesförvaltning och allmän forskning och utveckling kring förvaltning inkluderas också.
Krisdrabbade Grekland är inte oväntat värst i Europa. 11,1 procent i relation till landets BNP, vilket innebär en ökning med två procentenheter på sju år.
Flera uppmärksammade affärer med utsvävande fester finansierade av skattemedel har riktat fokus mot hur offentliga medel används.
Sverige har sänkt sina kostnader under 2000-talet men hamnar ändå på tionde plats i EU/ESS vad det gäller att lägga skattemedel på offentlig förvaltning. Danmark och Finland hamnar före Sverige på listan och jämfört med siffror från 2003 har dessa länder ökat sina utgifter.
Island ligger på 8,9 procent i relation till BNP, vilket är stor skillnad från Norge med endast 4,7 procent.
Sverige hamnar på femte plats på listan över storleken på den totala offentliga sektorn. Där ingår även vård, utbildning och infrastruktur samt transfereringar. Då hamnar siffran på 53 procent i relation till BNP, vilket är högre än EU:s genomsnitt. Störst offentlig sektor i förhållande till BNP har Danmark. Minst har Bulgarien och Schweiz.
Normalt tar utgivaren för Riksdag&Departement det fulla ansvaret för vad som publiceras på hemsidan. Men i kommentarerna som inte granskas före publicering ansvarar varje skribent själv för sina inlägg. Vid brott kommer R&D att samarbeta med polis och åklagare. Skriv kort! Annars kortar vi i inlägget. » Fullständiga villkor






6 av 10 vallöften har bockats av


Madeleine Rinman


