Den juridiska lösningen för att öka styrningen av ländernas ekonomi och undvika nya skuldkriser blev ett mellanstatligt avtal som ska vara undertecknat senast i mars. Inför toppmötet fanns förslag på andra lösningar - både långgående fördragsändringar och mer begränsade ändringar av EU-reglerna. Men målet med det nya avtalet är att väva in det i Lissabonfördraget så snart som möjligt.

Enligt planerna ska de länder som går in i avtalet förbinda sig att ha en balanserad budget och att detta krav skrivs in i ländernas grundlagar. Dessutom stärks övervakningen av länderna och de som bryter mot reglerna ska drabbas av automatiska sanktioner.

De 17 euroländerna ska ingå i avtalet, men det är frivilligt för andra EU-länder att ansluta sig. Nio länder utanför eurozonen har sagt att de ska delta eller åtminstone tänker överväga det.  För svensk del är det avvaktande linje som gäller och dessutom krävs ett beslut i riksdagen för att delta. Stödet för detta är svagt då Socialdemokraterna är motståndare. Även statsminister Fredrik Reinfeldt har tidigare ställt sig tveksam till att ingå då hela konstruktionen är anpassad till euro-zonen där Sverige inte ingår.

Storbritannien är det enda av de 27 länder som deklarerat att det inte ska delta.
Både Herman van Rompuy, EU:s valde ordförande, och EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso hade helst haft alla länder med på vagnen, men de var trots allt nöjda med lösningen då den gett ett svar på frågan hur starkt stödet för euron är.

–  Euroländerna, och även andra länder, har visat att de är beredda att stötta den gemensamma valutan, sade Barroso på en presskonferens på fredagseftermiddagen.

I uttalandet från euroländerna framgår även att den nya krisfonden, som ska stötta länder med ekonomiska problem, ska tidigareläggas och vara på plats i juli 2012. En annan komponent är att länderna ska skjuta till mer pengar till Internationella valutafonden, IMF, som ska delta i hanteringen av krisen. Eurozonen och andra EU-länder ska inom tio dagar avgöra om de ska bidra med lån till IMF. Från svensk sida finns ett politiskt stöd för att låna ut pengar via IMF.