- Vi tror att detta kan ha en effekt. Syftet är att både stimulera nyföretagande och att ge existerande företag bättre möjligheter att verka, säger utredaren Christer Sjödin.

- Men enbart skattelättnader är inte tillräckligt för att komma tillrätta med problemområden, detta måste kombineras med andra arbetsmarknadsåtgärder, fortsätter han.

Förebilder finns på många håll runt om i världen. I USA har så kallade Urban Enterprise Zones funnits sedan början av 1980-talet, med skattelättnader för att få fart på nedgångna innerstadsområden. Storbritannien har också sedan flera årtionden tillbaka ett system med frizoner för att stimulera särskilda stadsdelar. Ett känt exempel är Docklands i London.

Det mest omfattande systemet för att lyfta utsatta urbana områden finns sedan 1996 i Frankrike. De företag som verkar eller som väljer att etablera sig i någon av de 100 gynnade zonerna är undantagna från att betala sociala avgifter och slipper dessutom en del annan beskattning.

Det är också det franska exemplet som utredaren Christer Sjödin har inspirerats av när han nu lanserar ett förslag till nystartszoner i Sverige.

Utredningen föreslår ett rejält avdrag från socialavgifterna för företag som bedriver verksamhet i nystartszon och som uppfyller vissa krav. Avdraget motsvarar en sänkning av avgifterna med två tredjedelar, från cirka 30 procent till cirka 10 procent.

Ett maximalt avdrag skulle enligt förslaget uppgå till cirka 70 000 kronor per anställd och år. Då EU-regler om statsstöd slår fast att företag i nystartszoner inte får ha fler än 49 anställda, kan ett företag maximalt kunna få ett avdrag på cirka 3,4 miljoner kronor år.

Tre kriterier ska enligt utredningen ligga till grund för vilka områden som ska komma ifråga för stödet: Låg sysselsättningsgrad, hög andel invånare med försörjningsstöd och hög andel invånare med låg utbildningsnivå.

För att göra urvalet av vilka områden som är tillräckligt utsatta har utredningen granskat den befintliga uppdelningen i så kallade SAMS-områden. Det är en uppdelning som gjordes för 20 år sedan för att identifiera homogena områden. Men i många fall är dessa för små för att utgöra lämpliga nystartszoner, och utredningen föreslår därför att områden med få invånare läggs ihop till områden med minst 4 000 invånare.

En modell som utredningen skissar på är att följande tre kriterier ska vara uppfyllda: färre än 44,5 procent av befolkningen ska vara sysselsatta, andelen som har långvarigt försörjningsstöd uppgår till 6,8 procent och andelen utan gymnasieexamen överstiger 31,3 procent.

Områden i följande tolv kommuner uppfyller dessa tre kriterier; Stockholm, Göteborg, Malmö, Borlänge, Borås, Eskilstuna, Halmstad, Kristianstad, Linköping, Södertälje, Trollhättan och Örebro.

Cirka 138 000 personer bor i något av dessa områden, vilket mostsvarar ungefär 1,5 procent av landets befolkning. Över hälften av dessa 138 000 bor i Malmö eller i Göteborg.

Redan den 1 januari 2014 föreslår utredningen att verksamheten ska komma igång. Under fem år ska företag i zonerna kunna göra fulla avdrag, och under en utfasningsperiod på ytterligare två ska de kunna göra halva avdrag. Förutom att företaget geografiskt måste ligga i zonen måste minst en fjärdedel av personalen bo i en nystartszon.

Kostnaden för hela försöksverksamheten beräknas bli 112 miljoner kronor per år. Tanken är att dessa ska finansieras genom att den allmänna löneavgiften höjs med 0,01 procent.

- Minskar bidragsberoende och ökade skatteintäkter från de nystartade eller utökade verksamheterna samt från de anställda personerna förväntas på lite längre sikt ha positiva effekter på de offentliga finanserna, hoppas utredaren Christer Sjödin.

Utredningen pekar också på att det finns problem med att ge särskilda förmåner till vissa områden. Då företagen som får avdraget har lägre kostnader än de konkurrenter som inte får avdraget leder detta till viss snedvridning av konkurrensen. Särskilt på lokal nivå kan detta bli ett problem, till exempel för företag som ligger just utanför nystartszonerna

- Men vi bedömer att fördelarna överväger nackdelarna, säger Christer Sjödin.