arbetsliv | 10 juni 2008
Anställda som röjer företagshemligheter ska kunna straffas med fängelse, föreslår en utredning. De fackliga organisationerna befarar att lagändringen skrämmer till tystnad om missförhållanden.
Fakta
Bakgrunden till utredningen är Ericsson-målet, där en person med hjälp av två anställda på Ericsson kom åt företagshemligheter och lämnade dem till ryska spioner. Svea hovrätt dömde 2003 den utomstående personen för grovt spioneri. En av de anställda hade inte rätt att ta del av dokumenten och dömdes för företagsspioneri. Men den andre hade tillgång till uppgifterna i sitt arbete. Eftersom han inte hade befattat sig med informationen olovligen frikändes han.
I dag kan företagsspioner och de som olovligen befattar sig med företagshemligheter dömas till fängelse. Däremot straffas inte den som har tillgång till hemliga uppgifter i jobbet och lämnar ut dem – bortsett från att hon eller han blir av med jobbet och krävs på skadestånd.
Regeringens utredare Anna-Karin Lundin, regeringsråd, föreslår att en ny straffbestämmelse införs för dem som har tillgång till företagshemligheter i sitt jobb eller styrelseuppdrag. Straffet för att lämna ut uppgifterna ska vara böter eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt blir straffet fängelse i upp till sex år.
De representanter för LO, TCO och Saco som har varit experter i utredningen anser att den nuvarande lagen om skydd för företagshemligheter skapar stor osäkerhet i arbetslivet. Anställda vet inte om de ska våga påtala oegentligheter.
Om utredningens förslag genomförs blir det ännu värre, befarar de.
Arbetsgivarsidans representanter i utredningen tycker tvärtom att det finns alla skäl att utvidga straffansvaret för att öka skyddet för företagshemligheter. De hade också gärna sett större möjligheter att straffa personer som röjer hemligheter efter att de slutat på företaget.
Utredningen föreslår också att företag som misstänker att någon har kommit över hemligheter ska kunna gå till domstol och få beslut på att Kronofogden ska undersöka om informationen finns hos den misstänkta.
- Det här är lite främmande i svensk rätt, konstaterar Anna-Karin Lundin. Men vår tolkning är att vi är skyldiga att införa en sådan regel.
Det internationella Trips-avtalet, som reglerar skydd för patent, varumärken, upphovsrätt och andra immateriella tillgångar, gör att Sverige måste ha den möjligheten till bevissäkring, enligt utredningen.
Kristina Gauthier Reberg
kristina.gauthier@riksdagen.se