politik | 26 juni 2009
Med ett år kvar till valet har Alliansen infriat två tredjedelar av sina vallöften. Endast 10 av 131 löften är inte påbörjade eller har lagts på is, visar R&D:s genomgång.
– Det är en hög andel. Alliansen ligger på samma nivå när det gäller uppfyllelse av vallöften som S-regeringarna på 1990-talet, och då återstår ändå ett år till nästa val, säger Elin Naurin, statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, som i höst doktorerar på just vallöften.
Den ekonomiska krisen har kastat omkull de flesta ekonomiska prognoser och regeringens övergripande målsättning att sätta fler i arbete och att bryta utanförskapet ser inte ut att infrias.
Men i det valmanifest och de gemensamma överenskommelser som Alliansen gick till val på 2006 fanns inte det med som ett vallöfte. I stället valde man att formulera ett stort antal politiska åtgärder som bland annat syftade till att få fler svenskar i arbete.
R&D har följt upp vallöftena kontinuerligt. Den definition vi använder för att klassa ett vallöfte som genomfört är att riksdag och regering ska ha tagit alla de beslut som krävs för att förverkliga löftet.
Under det första året vid makten rivstartade alliansregeringen och genomförde en rad vallöften, inte minst på området skatter och arbetsmarknad.
– Man var sammanpratade och visste hur man skulle gå till väga när man kommit till makten. Hade de inte haft det gemensamma manifestet och endast gått fram med partiernas enskilda manifest hade betydligt färre vallöften kunnat uppfyllas, tror Elin Naurin.
50 av 131 löften som utlovades i Alliansens gemensamma manifest genomfördes fullt ut under det första året den borgerliga regeringen satt vid makten. Reformtempot fortsatte under år två, då ytterligare 20 vallöften bockades av, inte minst på skolans område.
En granskning av det senaste året visar att 16 ytterligare vallöften infriats. Flest förändringar syns inom vård, miljö och familjepolitik. Ett antal vallöften har påbörjats, men ännu inte infriats.
Regeringen har i dagsläget infriat 87 av 131 löften, vilket ganska exakt motsvarar två tredjedelar. Bland de tio som ännu inte har genomförts finns kostsamma löften, som avskaffande av värnskatten, sänkningen av maxtaxan på fritids samt förbättrade bostadstilllägg för förtidspensionärer.
Här återfinns också förslag, som sänkt arbetsgivaravgift för tjänstesektorn, som regeringen fått dra tillbaka på grund av EU-regler.
I sin kommande avhandling har Elin Naurin studerat hur de två socialdemokratiska minoritetsregeringarna 1994–98 och 1998–02 förhöll sig till sina vallöften. Resultatet är att Socialdemokraterna under bägge mandatperioderna infriade mellan 60 och 70 procent av sina löften, en mycket hög siffra vid en internationell jämförelse, visar Elin Naurins forskning.
– Det lutar åt att det triggat Alliansen. Man var tvungen att skapa ett handlingskraftigt alternativ och de borgerliga har också haft starka incitament när det gäller att hålla sina löften, säger hon.
Enligt Elin Naurin blir vallöften allt viktigare för de politiska partierna, eftersom det är ett av de få resultat som faktiskt går att mäta för forskare och journalister.
Hon konstaterar också att färre vallöften infrias i tider av ekonomisk kris och tror därför också att partierna inför valet 2010 blir mer försiktiga med att lova saker än vad man var i förra valrörelsen.
– I stället för att locka väljarna med pengar får man visa att man tar ansvar för landet, säger Elin Naurin.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se