medier | 5 februari 2010
Konkurrensverket sågar helt regeringens förslag om nya regler för presstöd till storstadstidningar. Stödnivåerna är för höga för att främja effektiviseringar. Verket ifrågasätter också varför storstadspressen ska särbehandlas.
I december föreslog regeringen i en skrivelse till EU-kommissionen att det särskilda stödet till andratidningar i storstad bör sänkas, från dagens 65 miljoner per år, till maximalt 45 miljoner kronor per år. I praktiken handlar det om det fortsatta stödet till de två tidningarna Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet.
Regeringen har slagits intensivt för att behålla de höga stödnivåerna till storstadstidningar, men mött kritik från EU-kommissionen, som ifrågasätter varför just storstadstidningar ska särbehandlas, och pekat på risken att det uppfattas som statsstöd.
I ett kompromissförslag, som lades fram strax före jul, föreslog regeringen justeringar av dagens stödnivåer, för att delvis gå kommissionen till mötes och för att ”säkerställa” att förordningen inte står i strid med EU:s statsstödsregler.
Kulturdepartementet argumenterade i sin promemoria för att storstadstidningar har en fortsatt särskild roll att fylla för kultur- och samhällsdebatten. Därför föreslog man att andratidningar i storstad, utöver det vanliga presstödet, ska kunna få ett extrastöd som motsvarar maximalt 50 procent av de nettokostnader som följer av de krav som särskilt ställs på denna typ av tidning i presstödsförordningen.
Men Konkurrensverket tycker inte att regeringens förslag alls är bra av fyra skäl:
Dels tycker man att allt konkurrenssnedvridande statsstöd, vilket verket anser att presstödet är, bör vara av tidsbegränsad karaktär. Det står ingenting om detta i regeringens promemoria.
Dels tycker man att det faktaunderlag som regeringen har presenterat är otillräckligt. Frågor som den inte besvarar är till exempel varför andratidningar i storstad inte har annonsintäkter i proportion till upplagan.
Verket anser inte heller att det står klart varför storstadstidningarna har extra kostnader som inte uppvägs av extra intäkter.
Dels tycker man inte att de stödnivåer som regeringen föreslår bidrar till syftet att skapa incitament för effektiviseringar på storstadstidningarna. Frågan om nivån på stödet bör bli föremål för ytterligare beredning, anser verket.
Dels undrar man hur regeringen ska hantera en situation där en utgivare driver flera tidningar, och där vissa får driftsstöd, andra inte. Det ligger då i utgivarens intresse att redovisa kostnader för produktion av gemensamt material som kostnader för att producera en tidning som tar emot stöd.
Risken är stor att det stöd som är avsett för en tidning i praktiken också stöder en annan tidning, skriver Konkurrensverket.
Nu ska kommissionen ta ställning till regeringens förslag.
Anders Orrenius
anders.orrenius@riksdagen.se