Brott | 4 februari 2010
Regeringen vill att buggning av brottslingar ska vara tillåtet i ytterligare två år. Förslaget ska nu granskas av juristerna i Lagrådet.
För två år sedan fick polisen rätt att bugga misstänkta brottslingar. Det innebär att dolda mikrofoner används för att avlyssna de misstänkta. Men riksdagens beslut var kontroversiellt och därför skulle lagen vara tidsbegränsad och omprövas 2010. Nu har åren gått, och regeringens slutsats är att lagen ska fortsätta att gälla till och med 2012. Skälet är att det behövs en grundligare analys innan riksdag och regering tar slutligt ställning till lagen.
En tidigare utredning visar att den öppna polisen och tullen har använt buggning mot 25 personer under 2008. Säkerhetspolisen, Säpo, har utnyttjat lagen i färre fall, men exakt hur många går inte att ange av sekretesskäl. När riksdagen gav klartecken för buggning gjordes bedömningen att det skulle användas i ett 40-tal fall varje år.
År 2008 fick polisen även rätt att använda hemliga tvångsmedel, exempelvis telefonavlyssning, för att förebygga allvarliga brott. Tidigare fick det bara ske för att utreda ett begånget brott. Även den lagen ska förlängas till och med 2012. Regeringen vill dock göra en ändring i lagen redan i år. Sedan tidigare är det förbjudet att avlyssna telefonsamtal mellan advokater och deras klienter. Enligt förslaget som ska granskas av Lagrådet ska fler yrkesgrupper skyddas från preventiv avlyssning. Därför införs ett förbud mot att avlyssna telefonsamtal mellan en enskild och läkare, vårdpersonal, präster samt journalister. Det är dock inte förbjudet att avlyssna exempelvis vårdpersonal som är misstänkt för ett brott.
Under 2008 har lagen om preventiv avlyssning tillämpats av den öppna polisen i två ärenden och av Säpo i färre än 50 ärenden.
Per-Anders Sjögren
per-anders.sjogren@riksdagen.se