I kväll möts EU:s stats- och regeringschefchefer för ett informellt toppmöte i form av en middag i Bryssel. EU-ledarna ska diskutera tillväxt- och sysselsättningsfrågor och förbereda det ordinarie toppmötet i slutet av juni då besluten ska klubbas.

En stor del av EU:s ekonomiska krishantering har gått ut på budgetdisciplin. Flera länder vill nu vända diskussionen och lägga mer kraft på åtgärder som gör att ekonomin växer.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (bilden) poängterar att det inte råder någon motsättning mellan budgetdisciplin och ökad tillväxt. Sverige har tillsammans med elva andra EU-länder tagit upp den frågan inför EU-toppmötet i mars i år. Det handlar bland annat om att få till stånd en bättre fungerande handel inom EU och att öka investeringar för forskning och utveckling.

Reinfeldt menar dock att Sverige som nettobidragsgivare till EU måste hålla en kritisk distans till de olika planer som har förts fram. Det finns en risk att länder som redan bidrar mycket till EU:s budget får betala utan att det ger någon effekt på tillväxten, enligt Reinfeldt.

– Vi måste kritiskt granska vad som ger resultat av allt detta. En hel del av det låter vackert men åstadkommer inte lika mycket som man påstår, sade  statsministern när han informerade EU-nämnden på onsdagen.

Det är ett skäl till att Reinfeldt är skeptisk till planerna om ett försök med så kallade projektobligationer för att investera i energi- och transportsektorn. Det är inte säkert att en del av dessa investeringar är i fas med EU:s klimatmål och därför kan de ifrågasättas även av det skälet.

– Man måste gå djupare in och ställa sig frågan vad det är vi ska investera i, sade han.

Ett ”klassiskt försök till kreativ bokföring” och en ” finansiell konstruktion som ger sken att det finns gott om pengar”, var Reinfeldts omdöme om planerna.

–  Det finns en nota för den här typen av transaktioner.  Förmodligen kommer länder som har lite bättre ställt att stå för en del av kostnaden.

Fredrik Reinfeldt är också fortsatt kritisk till planerna på så kallade euroobligationer – en fråga som på nytt har väckts till liv och som lär diskuteras under middagsmötet i kväll. Tanken är att skapa en marknad med gemensamma obligationer för att låna ut pengar. Men Reinfeldt anser att detta leder till att länder med olika förutsättningar ska mötas med samma räntenivå. Effekten blir att räntan i en del fall blir för hög och i andra fall att den blir för låg. Och det innebär att reformtrycket försvinner när länder får tillgång till pengar med låg ränta.

– De börjar investera fast de egentligen inte har resurser och utrymme för det. Därför är det en dålig idé, sade Reinfeldt.