I juni föreslog Björn Eriksson, nationell samordnare mot idrottsrelaterat brott, en rad lagändringar för att få bukt med bråk i samband med fotbolls- och hockeymatcher. Bland annat ska tillträdesförbudet, där bråkmakare kan portförbjudas, skärpas. Tillträdesförbudet ska kunna gälla i upp till tre år, den som bryter mot det ska straffas hårdare och förbudet ska gälla ett större område utanför arenan, enligt utredaren.

Men i ett remissvar avstyrker vice riksåklagaren Kerstin Skarp samtliga dessa förslag. Bland annat anser hon att utredaren inte har kunnat peka på några behov av att öka den maximala tiden för ett tillträdesförbud från ett till tre år. Dagens regler som innebär att ett förbud kan förlängas med ett år i taget är därför tillräckliga.

 Utredaren föreslog också att det ska vara förbjudet att maskera sig i samband med idrottsevenemang, och att lagen om maskeringsförbud ska gälla inne på arenan eller i dess närhet. Även det förslaget underkänner Åklagarmyndigheten.  Förslaget innebär att polisen måste ingripa mot den som maskerar sig – oavsett om det har uppstått bråk eller inte. Därmed riskerar polisens ingripande att provocera fram bråk och ett maskeringsförbud skulle därför motverka intresset av att hålla ordning, enligt vice riksåklagaren.

Från idrottshåll är man dock positiv till förslagen och både Fotbollförbundet och Ishockeyförbundet ställer sig bakom utredarens förslag om att ändra reglerna kring tillträdesförbud.

Enligt Fotbollförbundet innebär en skärpning av reglerna att det saknas behov av en anmälningsplikt, att den som är portförbjuden också ska vara tvungen att anmäla sig hos polisen före matchen. Utredaren Björn Eriksson ansåg att en anmälningsplikt är en allt för drastisk åtgärd som inte ska införas – trots att riksdagen tidigare har begärt en sådan förändring.