Svensk skola präglas av sjunkande studieresultat, minskad likvärdighet och, på sina håll, stora klasser. Med färre elever i varje klass kan lärarna ägna mer tid åt att ge stöd åt de svagare eleverna och finna fler utmaningar för de starkare.

- Framför allt för de yngre barnen spelar klassens storlek roll. Därför satsar vi på att skapa klasser med ungefär fem elever färre från förskoleklasserna till årskurs tre, säger Mikael Damberg, partiets gruppledare i riksdagen.

I dag har den genomsnittliga lågstadieklassen 23 elever. Målet är att reducera det antalet med fem.
En reform av det slaget kostar 2 miljarder kronor och är den enskilt största skolsatsningen som Socialdemokraterna gör i sin skolbudget.

Partiet välkomnar regeringens tidigare initiativ för att höja läraryrkets status, men vill skjuta till 450 miljoner kronor för att kompetensutveckla landets lärare. Även rektorerna ska befrias från mycket av dagens administrativa uppgifter och ges chansen att ägna mer tid åt att utveckla skolornas pedagogik.

Även pedagogisk forskning behöver utvecklas och 25 miljoner skjuts därför till för att skapa ett forskningsinstitut för lärande.

- Forskning är en nödvändig nyckel för att lösa problemen inom skolan. I dag är det väldigt mycket löst tyckande och man skjuter från höften. Mer handfast forskning behövs, säger partiets skolpolitiske talesperson Ibrahim Baylan.

För att öka likvärdigheten inom skolan och för att minska att utslagningen sker på socioekonomiska grunder, vill partiet också stötta de skolor som har de tuffaste förutsättningarna med 100 miljoner kronor. Ungefär lika mycket går till förstärkt läxhjälp och 130 miljoner ska gå till utbyggd sommarskola för de elever som har behov av extra stöd Sommarskola ske erbjudas alla elever mellan årskurs sex och årskurs nio.

Sammanlagt lägger Socialdemokraterna 3 miljarder kronor i sin skuggbudget på skolan.