När nyheter handlar om politik intervjuas ofta en statsvetare som analyserar händelseförloppet. Men de statsvetare som kommenterar politik i medierna är en liten mansdominerad grupp som får stort utrymme.

Riksdag & Departement har undersökt medierapporteringen och åtta av tio av de mest citerade statsvetarna i tryckta medier är män i åldern 40–69 år.

– Jag tror att det är ett stort bekymmer eftersom män och kvinnor har olika erfarenheter inom akademin precis som i det vanliga livet. Om man tittar på politiskt ledarskap spelar det stor roll om man kommer utifrån med ett genusperspektiv eller om man kommer inifrån med ett traditionellt perspektiv. Män kan också skriva med genusperspektiv, men empiriskt är det bevisat att fler kvinnor gör det, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Enligt högskolelagen ska universitet och högskolor informera och samverka med samhället och se till att forskningsresultat kommer till nytta. Det kallas för den tredje uppgiften och är något som många statsvetare tar på stort allvar.
– Den tredje uppgiften tenderar lätt att hamna hos personer som tycker att den är viktig och uppfattar den som en del av sitt uppdrag i och med att det ändå är frivilligt, säger Marie Demker.

Hon anser att mångfalden inom yrkeskåren måste öka. Fler statsvetare måste ta ansvar för den tredje uppgiften. Ett recept på det skulle kunna vara att doktorander får särskild utbildning i mediekontakter.

– Jag och några kollegor har pratat om att vi skulle vilja ge doktorander undervisning i relationer till medier och göra det till en självklar del av en statsvetares bildning att kunna umgås med medier.

Sju av tio av de mest citerade är anställda på Göteborgs universitet. Statsvetenskap är en bred vetenskaplig disciplin men flera som ofta medverkar i medier har en liknande forskningsbakgrund. Att specialisera sig på forskning om svenska partier i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet är ett framgångsrecept för statsvetare som vill nå ut i medierna.

EU-politik som ofta sägs vara svårt och komplicerat för allmänheten att förstå är inte lika gångbart att marknadsföra sig på som att vara expert på Socialdemokraterna. Men att kommentera en sak innebär inte nödvändigtvis att man som statsvetare måste ha forskat om ämnet.

– Det funkar inte så riktigt, har man en doktorsexamen i statsvetenskap har man stor kunskap kring samhället och de politiska mekanismerna. Sedan beror det på vad det handlar om. Pratar man om sina egna forskningsresultat är det en sak, kommenterar man saker och ting som händer i samhället är det något annat. Det är väldigt få som har forskat om Göran Hägglunds grad av humor på twitter, men det är ganska många som vet ganska mycket om politiskt ledarskap, säger Marie Demker.

Hon är själv van vid att bli kontaktad av journalister och har fått agera sambandscentral för att koppla vidare frågor till kollegorna.

– Om jag har något att tillföra så säger jag något, ibland är det ganska enkla saker som efterfrågas och då kan man svara, ibland är det mer djupsinniga saker och då hänvisar jag vidare, säger Marie Demker.