Center for Global Development heter en tankesmedja i Washington som regelbundet bevakar utvecklingsfrågor. Varje år gör centret en rankning av hur världens 22 rikaste länder agerar för att främja global utveckling.

Resultatet redovisas i ett särskilt index; Commitment to Development Index, CDI. Detta index mäter inte enbart bistånd, utan också migration, miljö, investeringar, handel, tekniköverföring och säkerhet.

En av underkategorierna handlar om vapenexport, och i indexet mäts detta genom att studera hur stor del av landets bruttonationalprodukt som utgörs av export av vapen per capita till fattiga och odemokratiska länder.

på senare år har Sverige klättrat snabbt på listan och befinner sig på en mindre hedrande femteplats från slutet. Endast Belgien, Storbritannien, Frankrike och USA exporterar mer vapen till fattiga länder än vad Sverige gör.

– Sveriges stora svaghet här är framför allt den omfattande vapenexporten till Pakistan, ett land som verkligen inte uppfyller kriterierna när det gäller mänskliga rättigheter, säger David Roodman, rådgivare vid Center for Global Development och uppfinnare av indexet.

I kategorin säkerhet räknas också in hur stort bidrag länderna gett till internationella fredsbevarande styrkor. Här placerar sig Sverige någonstans i mitten av tabellen över de 22 länderna.

Även när det gäller tekniköverföring till fattiga länder tillhör Sverige den nedre halvan. Indexen belönar länder som har en politik som främjar tekniköverföring till fredliga ändamål, och straffar de som ställer upp hinder. Här hamnar Sverige på 16:e plats av 22.

Bakgrunden är enligt CGD att den svenska regeringen satsar mer än de flesta på forskning och utveckling till försvarsändamål, här ligger Sverige på 18:e plats av 22 länder. Sverige får också minuspoäng på grund av patentlagstiftningen.

– Det svenska betyget dras ner av att Sverige är ett av de länder som gynnar patentländer mer än länder som nyttjar patenten, säger David Roodman.
När det gäller handel och investeringar placerar sig Sverige på övre halvan av tabellen, men inte i täten.

– Sverige, liksom övriga EU-länder, har till exempel 78,8 procents tullavgift på sockerimport från utvecklingsländer. Detta försvårar för fattiga bönder att livnära sig på sina grödor, kommenterar David Roodman.

En annan punkt som sänker betyget när det gäller investeringar är att Sverige inte har så förmånliga skatteregler för företag som vill satsa i utvecklingsländer.

De tre svenska paradgrenarna i detta index, som också ligger bakom den blågula topplaceringen totalt sett, är miljö (silver), migration (silver) och bistånd (guld).

Låga växthusgasutsläpp per capita, låg produktion av fossila bränslen och god biologisk mångfald är förklaringen till att svensk miljöpolitik får så bra omdöme. Endast Finland är bättre. CDI pekar särskilt ut att Sverige lyckats hålla växthusgasutsläppen konstant, trots det senaste årtiondets ekonomiska tillväxt.

Sverige är bäst bland de 22 länderna när det gäller att ta emot flyktingar från humanitära kriser och ligger högt när det gäller invandrare från fattiga länder i stort. Detta är bakgrunden till att Sverige är näst bäst i kategorin migration, besegrat endast av Österrike.

Värt att notera är att Sverige har fått extra pluspoäng för att det varit gratis för utomeuropeiska studenter att studera på svenska universitet och högskolor, något som slopades under 2011.

I kategorin bistånd i indexet är Sverige världsledande, oavsett om man mäter kvantitet, kvalitet eller grad av bundet bistånd, något som Sverige saknar. Inget annat land kommer i närheten av den svenska placeringen, och Sverige drygar ut sitt avstånd till tvåan Norge och trean Danmark.

I sitt index har Center for Global Development mätt världens rika länders politik för global utveckling sedan år 2000. Aldrig någonsin tidigare har något land lett i detta index med en så stor marginal som 2011 – totalt sett 7,7 för Sverige medan tvåan Norge hade 7,0, säger David Roodman.

– Sverige ska vara stolt över sitt bidrag. Sverige ligger mycket bra till när det gäller biståndsgivande, miljöutsläpp och migrationspolitik. Men även ni kan göra mycket bättre. Särskilt när det gäller kategorier som handel, investeringar, säkerhet och teknologi återstår en hel del.