I Syrien finns för närvarande omkring en miljon internflyktingar och cirka 130 000 personer har tagit sin tillflykt till grannländerna. Omkring två miljoner människor inne i Syrien beräknas vara i behov av humanitär hjälp. FN:s säkerhetsråd är blockerat och situationen i landet är kaotisk. Därför är det viktigt att öka de humanitära insatserna, anser biståndsministern.

- Vi försöker nu att få andra givare att också dra sitt strå till stacken, säger Gunilla Carlsson.

Med de 117 miljoner kronor som hittills har kanaliserats till Syrien tillhör Sverige redan de största givarna inom EU.

- Det är svårt att jämföra siffror rakt av, men vi är uppe i ungefär samma siffror som USA trots vår litenhet, säger hon.

Som i så många andra fall väljer Sverige att sätta sitt hopp till FN även när det gäller att lindra nöden i Syrien. Det är främst genom FN:s olika organ, exempelvis flyktingfonden UNHCR, som man förmedlar hjälp.

De 117 miljoner som hittills har betalats ut i humanitär katastrofhjälp är mer än vad Sverige betalade ut i katastrofhjälp under hela förra året.

Ett misstag man inte vill göra om är det som skedde i Haiti efter jordbävningen. Då strömmade alltför många aktörer till landet och samordningsproblemen blev uppenbara. Därför föredrar Sverige att katastrofhjälpen sker mer samlat och ordnat.

Ett annat problem Gunilla Carlsson pekar på är att bland andra Syriens grannländer kan använda sin humanitära hjälp för egna politiska syften. Man väljer att sända hjälpen till den falang man sympatiserar med.

Sverige har redan märkt av en ökad flyktingström från Syrien. I dag är medborgare i Syrien den tredje största asylsökande gruppen i Sverige och Migrationsverket skruvade nyligen upp sin prognos över hur många personer som väntas komma till Sverige för att söka asyl.