– Det är mycket märkligt. Det känns som utskottet ger ett förhandsbesked om vad som är lämpligt och inte lämpligt att säga i riksdagen, säger Kent Ekeroth.

Hela historien började i februari när Kent Ekeroth, som sitter i justitieutskottet, skulle skriva ett yttrande om den handlingsplan mot våldsbejakande extremism som regeringen lagt fram. Sverigedemokraterna var inte nöjda med handlingsplanen.

I ett yttrande skrev Ekeroth bland annat:
”Tidigare undersökningar i Sverige och i Europa har till exempel pekat på att stora delar, till och med i vissa fall majoriteter av muslimska populationer innehar kvinnofientliga, antidemokratiska och våldsbejakande värderingar”.

Men tjänstemännen på justitieutskottet befarade att ett sådant uttalande gick för långt. Efter överläggningar med riksdagens kammarkansli kom utskottet fram till att meningen riskerade att strida mot lagen om hets mot folkgrupp, och tog bort den.

Utskottets kansli skrev i ett mejl till Kent Ekeroth:
”Kammarkansliets uppfattning är att ett sådant uttalande kan komma att föranleda en erinran från talmannen och att det bör undvikas i ett riksdagsdokument”.

Kent Ekeroth säger till Riksdag & Departement att han valde att inte ta strid om saken. Enligt honom själv handlade det inte att backa från tidigare ståndpunkter.
Samtidigt gick han med på en ny skrivning som utskottet föreslog.

I den nya texten fanns det inte kvar något som pekade ut muslimer som antidemokratiska eller våldsbejakande.
Själv säger Kent Ekeroth att han gick med på de föreslagna förändringarna, då han inte ansåg att de ändrade något i sak i yttrandet.

Biträdande kammarsekreterare Per Persson bekräftar att han fört allmänna samtal med justitieutskottet om vad som skulle kunna vara hets mot folkgrupp, men förnekar bestämt att han skulle ha haft synpunkter på några specifika meningar.

– Jag har inte sagt att det där uttalandet skulle föranleda en erinran, säger Per Persson.
Thomas Lindstam, kanslichef vid justitieutskottet, har aldrig tidigare varit med om att ett uttalande från en ledamot riskerar att strida mot hets mot folkgrupp. Men han anser inte att det var fel att utskottet reagerade på Ekeroths yttrande.

– Om kansliet har information om att en formulering i en text kan gränsa till vad som faller in under en bestämmelse i brottsbalken eller om att den kan föranleda en erinran från talmannen om den uttalas i kammaren, så bör ledamoten få del av denna information, säger han.

– Det innebär inte att kansliet gör någon allmän bedömning av en formulerings lämplighet, menar Thomas Lindstam, som påpekar att Ekeroth hade kunnat trotsa kompromissförslaget och hålla fast vid sin ursprungliga text.

Kent Ekeroth säger nu att ångrar sig att han gick med på kompromissförslaget och att han skulle ha stått fast vid sitt ursprungliga yttrande.

– Men jag får väl läsa upp det när det blir debatt i kammaren i stället.
Den 2 maj ska handlingsplanen mot extremism klubbas i riksdagen.