En av de viktigaste delarna av regeringens bostadspolitik handlar nu om att få fram fler bostäder genom att underlätta för privatpersoner att hyra ut i andra hand.

Det finns, som regeringen ser det, en lång rad hinder i vägen för att folk ska hyra ut bostäder som de inte använder själva. I april kom en promemoria som föreslog ändringar som skulle stimulera privatpersoner att i större utsträckning hyra ut bostadsrätter.

Regeringen föreslog bland annat att en friare hyressättning skulle tillåtas, där hyresvärden genom hyran skulle kunna få ersättning för alla de kostnader han/hon har för att äga bostaden.

Dagens möjlighet för hyresgästen att få tillbaka överhyra retroaktivt vill regeringen slopa. En bostadsrättsinnehavare ska också ha rätt att hyra ut sin bostadsrättslägenhet i fyra år, utan tillstånd från föreningen.

Förslaget har nu varit ute på en snabb remissrunda, och möts av skarp kritik från många håll, inte minst från de statliga myndigheterna Boverket, Konsumentverket och Ungdomsstyrelsen.

Boverket ser ett stort problem att bostadsrättsinnehavaren själv ska kunna besluta om uthyrning, och att det är högst tveksamt om nyttan överväger de negativa effekterna detta kan medföra för föreningarna och för samhället.

Verket är också mycket kritiskt till tanken att införa friare hyror när det gäller uthyrning av bostadsrätter. Flera tidigare utredningar har slagit fast att bruksvärdesprincipen inte ska urholkas. Ändå är det vad som föreslås här, på en del av hyresmarknaden, skriver Boverket:

”Att göra så pass stora förändringar utifrån en förhoppning om att det ska öka utbudet av bostäder som hyrs ut i andra hand ser Boverket som olämpligt”.

Sammantaget kommer inte hyresgästen att ges tillräckligt skydd mot för höga hyror i det nya lagförslaget, sammanfattar verket.

Konsumentverket har också starka synpunkter. Det ser bland annat en risk för att lagändringen skulle medföra att fler privatpersoner väljer att skjuta upp försäljningen av sin bostad. Detta skulle i sin tur leda till färre tillgängliga bostäder, dyrare bostadspriser och därmed också högre andrahandshyror, befarar Konsumentverket

”Det finns en risk för att de som har svårast att etablera sig på bostadsmarknaden även fortsättningsvis kommer att få betala de högsta hyrorna och få det otryggaste boendet”.

Konsumenternas myndighet ser också att regelverket riskerar att bli otydligt, då lagförslaget skulle skapa två helt olika andrahandsmarknader, en för bostadsrätter i andra hand och en för hyresrätter i andra hand.

Ungdomsstyrelsen försöker i sitt remissvar svara på frågan om de unga människorna gagnas av regeringsförslaget. Många unga har inte möjlighet att ställa priser på bostäder mot varandra, utan kämpar för att hitta någonstans att bo över huvud taget, med överhyror och svarta kontrakt som följd, skriver styrelsen.

”Denna verklighet kommer troligen inte heller att förändras i någon större utsträckning med förslaget till ökad privatuthyrning”.

Ungdomsstyrelsen menar också att den friare hyressättning som regeringen föreslår inte hjälper de unga bostadslösa, eftersom de lägenheter och rum som kan bli lediga riskerar att få så hög hyra att ingen kan bo där.

För att ge unga människor möjligheter att betala de hyror som kan bli aktuella i storstäderna och universitetsorterna vill Ungdomsstyrelsen att regeringen ser över bostadsbidraget till unga.