För nästan exakt ett år sedan gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag om hur anmälningsplikt kan hålla kända huliganer borta från idrottsarenor. Metoden har bland annat använts i Storbritannien.
Bakom beslutet, som grundades i ett utskottsinitiativ, stod de rödgröna samt Sverigedemokraterna.

Men nu har många ändrat uppfattning i frågan. Björn Eriksson, som tog över rollen som nationell samordnare mot idrottsrelaterad brottslighet sent i höstas, tror inte att anmälningsplikt är en effektiv väg att gå.

Dels pekar han på det principiella i att införa en så drastisk åtgärd som att begränsa människors rörelsefrihet. Ett sådant steg måste stå i rimlig proportion till vad man vill uppnå.

Dels pekar Eriksson på de praktiska problem anmälningsplikten skulle innebära. Den som blir avstängd från både hockey- och fotbollsmatcher kan bli tvungen att anmäla sig uppåt 90 gånger per säsong. Det blir betungande för såväl polisens administration som för den enskilde.

Dessutom är förebilden Storbritannien inget bra exempel:

- Förebilden för riksdagsbeslutet finns inte. I England finns inget system med anmälningsplikt för huliganer. Det existerar bara när lagen spelar utomlands, säger han.

En annan aspekt är att på senare tid har flera tunga instanser som Fotbollförbundet och Rikspolisstyrelsen ändrat uppfattning om anmälningsplikten; numera är man emot den. Även Vänsterpartiet, som röstade för anmälningsplikten förra året, har numer bytt åsikt.

- Därför anser jag att det bästa man kan göra är att låta förslaget om anmälningsplikt få vila i frid, säger Björn Eriksson.

I stället föreslår han ett skärpt tillträdesförbud, det ska kunna gälla i upp till tre år, och att man för ett register över kända huliganer. Tillträdesförbudet ska också kunna gälla området runt en idrottsarena och den som bryter mot det ska kunna dömas till ett års fängelse.

- Jag tror faktiskt att det här förslaget är tillfyllets, men om riksdagen anser att det krävs mer så kan tillträdesförbudet också kombineras med en fotboja.

Några större praktiska problem med ett tillträdesförbud – huliganerna måste till exempel bli igenkända för att kunna hindras från att ta sig i  på arenan – ser Björn Eriksson inte.

- Huliganregistret består av både namn och bild och kommer inte att omfatta mer än 500 personer. Kunskaperna om huliganerna är bättre än vad många tror, säger han.