Mindre än tre år återstår till år 2015 – året då Förenta Nationernas så kallade millenniemål ska stämmas av. Just nu pågår ett arbete för att ta fram nya mål för årtiondet efter det.

Många av de länder som tidigare räknades som fattiga har kommit långt i sin utveckling, och i stora delar av Asien, Mellanöstern och Latinamerika är den absoluta fattigdomen nästan borta.

Men samtidigt är framstegen ojämlikt fördelade och utvecklingen har snarast stannat av på vissa områden. Fattigdomen blir allt mer koncentrerad till Afrika söder om Sahara samt till Sydasien.

På världsfattigdomdagen den 17 oktober ordnade biståndsmyndigheten Sida en konferens med rubriken utvecklingsagendan 2015 – vad ska utvecklingsmål innehålla för att fungera?

Biståndsminister Gunilla Carlsson (M), är en av 26 medlemmar i FN:s högnivåpanel som fram till sommaren nästa år ska ta fram en vision för en ny global utvecklingsagenda.

Än så länge är detta arbete i sin linda, men på Sida-seminariet redovisade hon för sina egna och den svenska regeringens ståndpunkter i arbetet med att ta fram nya globala mål.

Världen ser fundamentalt annorlunda ut nu mot år 2000, då millenniemålen antogs, sade hon.

- Nu vet vi att det finns gränser för vad naturen klarar. Vi måste hushålla bättre med resurserna och jorden ska försörja fler. Rätt hanterat kan också en hållbarhetsagenda föra oss tillsammans, precis som digitaliseringen gjorde, och också skapa mängder av affärsmodeller.

Samtidigt som en majoritet av jordens människor har fått det bättre räknas 1,3 miljarder människor som så kallade absolut fattiga. Detta är inte hållbart, menar Gunilla Carlsson.

- Det är inte långsiktigt hållbart att ha så många människor utanför. Kan vi hitta syre och vatten på planeten mars ska vi klara av att utrota fattigdomen också.

Hon kom också in på hur den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt för miljarder människor att vara aktiva på nätet, att så många nu kräver delaktighet och inflytande.

- Allt fler kräver att få göra sin röst hörd. Demokrati och yttrandefrihet är centralt. I de nya utvecklingsmålen måste det också vara tydligt vem som ska hållas till ansvar. Det får inte bara vara målformuleringar.

En annan käpphäst för Gunilla Carlsson är rätten till säkerhet och trygghet.

- Idag lever mer än en miljard människor i otrygga regioner, där staten inte tar sitt ansvar.