Redan i oktober förra året uppmärksammade R&D den stora gruppen högskoleutbildade inom komvux. Nu kan Skolverket konstatera varför: det rör sig om invandrare med målet att lära sig svenska.

Enligt Anna Madikoff, som är undervisningsråd på Skolverket, upplever många av eleverna att de tvingas läsa kurser som ligger under deras kunskapsnivå. Ibland innebär det att de fastnar onödigt länge inom komvux.

– Det har blivit allt viktigare med flexibilitet och individanpassning, säger hon.

– De högskoleutbildade behöver förstärka sina svenskakunskaper för att kunna studera vidare eller få ett jobb. Men det är väldigt väsentligt att de inte behöver studera onödiga ämnen eller sådant de redan kan.

Tidigare var utbildningen främst riktad till svenskfödda som inte fullgjort sin skolgång. I dag är nio av tio utlandsfödda. Det finns exempelvis fler elever födda i Irak än Sverige.

Den nya skollagen, som började gälla i juli i år, innefattar även komvux. Anna Manikoff tror att det kan få positiva konsekvenser. Lagen innebär bland annat att skolan ska titta på elevens utbildningsnivå och utarbeta individuella studieplaner.

– Det ska bli tydligare för eleverna vad man behöver och vad som krävs för att man ska kunna nå sina mål, säger hon.